UPPSALA RESA 2
Väl i Uppsala så var det cellgifter och synkontroll där de kollar ögonbottnarna. Och ena positiva besked är att Lovas syn blivit bättre redan säger dom. Men ännu är det en lång resa kvar. Stora hårtussar ramlar från hennes huvud. Och mera mediciner skall hämtas ut.
Det hade varit fullt på avdelningen nu, med andra små sjuka barn. Cancersjuka barn. Och deras föräldrar och syskon. Mindre barn än Lova också. När Lova var där väntade dom in 3 barn till avdelningen, hemska tanke.
Imorgon måste Lova in till sjukhuset istan för att kolla sina blodvärden och nu är det bara en tidsfråga innan hon blir förkyld också eftersom både jag och Alvin är förkylda och svärmor har varit den första ut med det. Så jag misstänker bobborna kommer därifrån. Vi har nog omtalat åt flera att undvika all möjlig kontakt om de vet att de är sjuka med vår familj men nu när Lova smått börjat på dagis så lär det väl bli oundvikligt fast sjukhuset säger att vi får gå men vi skall samtidigt undvika sjuka. På sjukhuset i stan har ju Lova isoleringrum och vi med för de vill inte att andra skall smitta oss så där får vi vackert sitta under medicinering och provtagning. Sist så kom inte lekledaren heller in, hon hade bara halsont, men fick alltså inte komma in till oss.
Ja det var väl vad som hänt den sista tiden med Lova. Hon har paus från cortisondosen också nu. Hur länge vet jag inte.
Vi har också fått en massa olika papper från Uppsala bl.a med frågor om vi vill låta Lova ingå i en forskningsgrupp där de kollar alternativa behandlingsmetoder osv som kanske i framtiden kan vara ännu bättre än dagens. Ja, det var så mycket att läsa att jag måste läsa allt en gång till.
Vad skönt att resa gått bra och att man redan kan märka förbättring av synen! Det måste ju ändå kännas jätteskönt.
Tycker dock det var lite dubbla budskap om ni har isoleringsrum på sjukhuset men dom ändå säger det är okej med dagis? Hur går det ihop?
Dagis i dessa tider är ju snoriga och hostiga barn. Varje dag. Så där går ju inte unvika baciller.
Hoppas hon kan klara sig från eran sjuka iaf.
Kram
Men vad skönt att synen blivit lite bättre! =) Man kan ju inte isolera sig helt och hållet. Vår läkare sa att om Ludwig skulle bli förkyld, så är sannorlikheten stor att han skulle blivit smittad av oss och inte av dagis. Man kan inte leva skyddat i 1,5 år. Man blir ju tokig av det bara. =) Man måste ju ha lite socialt umgänge oxå. Hoppas att det går bra iaf! Tänker på er! Kramen
tycker också det är konstigt med dubbla budskap - dagis är oundvikligt med smitta efter smitta hela hösten. men samtidigt förstår jag det viktiga i den sociala biten.
Skönt att ni fått nåt positivt om synen iaf :)
Ja svårt det där med smittor, speciellt nu på hösten o alla som e sjuka i förkylningar, men som nån sa inte vill man ju bara sitta hemma heller ensamma. Man får väl göra så gott man kan, tvätta händer o undvika kontakt då med smittade...men det vet ni ju redan :) Kram
Jag sitter här med ont i magen av medlidande. Har nu läst igenom senaste månadens inlägg, och kan inte fatta hur orättvist det kan vara. Hon verkar ju rätt envis och tuff er tjej, håller tummar och tår! Go Lova!
Ramlade in hos dig genom Tessas blogg. Stackars gulle Lova visste inte att hon blivit sjuk. Hoppas hon har ditt starka och envisa sätt och klarar
sjukdomen utan större problem. Kramar Eva (evari på FL)
