BORTOM VERKLIGHETEN

När är man ytlig? (feg) Är det när man bara tänker på sig själv, om håret är snyggt klippt och om man har snyggaste hemmet och ett bra och välbetalt jobb. När man bara kan diskutera vilka jeans som är inne och hurdana skor som gäller och vilka man skall bjuda in på middag till sitt fina välvårdade hem och perfekta snälla lydiga icketrotsiga barn.
Under middagen skall man dricka vin och äta någon underlig rätt och låtsas att OJ det är så jättegott.Medans barnen sitter som små marionettdockor på sina stolar och äter med kniv och gaffel under tystnad.
Vad är det för människor som gömmer sig bakom denna fasad? När verkligheten lurar bakom hörnet.
En verklighet endel blundar inför.

Jag har testat att diskutera i forum om detta, om hur illa jag kände mig att läsa boken "Rosario är död" och försöka ta upp ämnet om barnprostitution och annat för dessa välartade människor,det var osmakligt. Något att blunda inför och fortsätta leva i sin bubbla med välmående. Jag har till och med fått veta att dessa hellre läser vanliga diskussioner som "koka makaroner" än att våga och vilja diskutera dagens samhälle, som verkligen går/gått käpprätt åt helvete då VI accepterar för mycket. Vi sitter också och säger att vi inte accpetarar saker och ting men ändå gör vi inget åt saken.
Är dom (ni) rädda för verkligheten? Vem är det dom (ni) beskyddar?
Eller tycker man det är mer givande och roligt att dagligen älta om makaroner,foglossning,tvätta skitiga lakan och bråket med barnen och försovningen.
Det är som att trycka på en enda lång repeatknapp. Fast man väljer själv vad man vill läsa, men man hoppas att någongång läsa något seriöst. Finns det något seriöst tänkande alls hos endel.
Jag tycker att det är oerhört märkligt om nån berättar något hemskt eller tråkigt så vågar folk inte diskutera ämnet. Utan de säger lite snabbt. "Oj,vad tråkigt" "Beklagar, jättetråkigt" Så glöms det bort inom några timmar, max 2 dygn.
Tro inte att nån kommer att fråga dig "Hur mår du" om en vecka om någon du håller av dött.
Jag har så många tankar omkring hur folk behandlar och bemöter varandra i verkliga livet och ute i c-världen men jag har inte egna svar att ge mig själv. Bara spekulationer.

Om du har svaret på vad folk blundar inför, när det kommer till tråkiga saker, viktiga saker,och vill prata bort det så får du gärna berätta åt mig. Jag vill bara ha bra argumnent. Inte några...."Man kan ingenting göra ändå" eller "Jag blir så illa berörd och ledsen och vet ej vad jag skall skriva" svar. Jag vill ha ETT riktigt svar denna gång. För man kan inte vara rädd för och blunda för allt som är hemskt i världen. Man kan inte hjälpa alla, men man hjälper sig själv också genom att våga se sanningen vitögat. Verkligheten är mer än ett vackert hem,koka makaroner och vad man skall ha för jeans eller frisyr.
Våga diskutera världen och din omgivning mer. Jag lovar, du mår bättre då. I allafall i hjärtat och samtidigt lär du dig nya saker på köpet.


Kommentarer
Postat av: Ari Gold

"Rosario är död" är nog bland de mest gripande böcker jag läst. Fast om du vill få gehör på forum kanske det är fel bok att tipsa om...skulle nog vara mer poppis med en bok om typ...Sköljmedel!!!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0