BERG & DALBANA

Dessa känslor. Denna berg & dalbana av känslor. Upp och ned. Nedåt nedåt nedåt. Lite upp. I rasande fart far dessa känslor runt i ens kropp. Flyttat in på heltid, på oavtalad heltid.
Saker som får det att sticka i hjärtat är andras helt vanliga planeraden inför skolstart nu. Köp av väskor, klockor och kläder.
Resor med barnen. Alltid barnen. Jag har bara barnet, det som finns här i den jordiska tillvaron. Det är jättefint, bra och unikt på alla vis men jag vill ha det som var då förut när allting var bra. Inte det som är nu. Jag vill också göra saker med barnen.


Det är så tyst, så tyst med lilla Alvin hemma. Förut hörde man deras små konversationer, och smågnabb. Påhitt och bus. Lek och stoj och tätt intill varandra vid TV-myset. Våra små gemensamma musikstunder med sång och instrument. Där de turades om att välja en låt och sedan sjöng vi tillsammans.
Höstkläderna ställs fram på hyllorna i butikerna runt omkring. Sommaren är snart förbi. Första sommaren utan Lova, och alla hennes klänningar ligger ensamma vikta i hennes skåp med andra av hennes favoritplagg.
Nu kan jag bara köpa kläder åt Alvin, det känns ibland som man blir tokig av allt som man inte kan längre. Allt som jag räknat upp snart otaliga inlägg. Gemenskapen, att kunna baka tillsammans, handla tillsammans, resa tillsammans, gå i skogen tillsammans, sjunga tillsammans , shoppa kläder tillsammans, se på TV tillsammans, stor helgfrukost tillsammans. ALLT tillsammans, vi 4. Nu på 3. Och det övriga är bara minnen, som ibland gör sig påminda genom glädje men det gör ändå ont, för det är så definitivt. Bara minnen.





Alvins nya tröja. Alvin passar så bra i rött.

Kommentarer
Postat av: Veronica

KRAM !!!

2010-08-04 @ 15:38:00
Postat av: Sofia mamma till Eddie

STORA varma kramar <3

2010-08-04 @ 17:45:42
URL: http://www.moyadesign.se
Postat av: yvonne

KRAM

DET RIVER I MEJ NÄR JAG LÄSER

2010-08-04 @ 18:18:20
Postat av: Kia

Vet hur du känner,det där att göra tillsammans.Eftersom Simon var den yngste och hans bröder flyttat hemifrån så saknar man härliga skratt,alla kompisar som alltid var hos oss och ALLT.Det är ju så det är det fattas en person.Min mormor som var en underbar kvinna födde 13 barn!!!Hon förlorade 2 i andra sjukdomar.Hon blev så ledsen har jag fått höra när hon mist barn nr 2 och en "elak" granne sa att hon ska inte klaga hon har ju 11 kvar!!!!Ett barn kan ju inte ersätta ett annat.Tyvärr finns dessa människotyper än idag.Sköt om er så gott det går.Kram Kia

2010-08-04 @ 18:45:15
Postat av: MF

När vi nu var till tunisien en vecka var vi iväg på marknad, när jag skulle handla skor på ett ställe frågade han om jag "bara" hade leo eller om jag har fler...Jag har ju fler egentligen...bara inte med mig ville mitt hjärta skrika, men så tänkte jag logiskt, jag kommer ju aldrig träffa honom igen och det behöver inte han veta, och jag svarar Ja, jag har bara ett barn, Mådde så uselt efteråt....Så jag förstår dig Anna-Maria, att "bara" ha "barnet". Det var ju inte så det skulle vara....Tack för din kommentar på min blogg, anledningen till att jag ej skrivit är för att vi har vart borta en vecka...Nu är jag tillbaks, snart...ska bara sova lite först...



Kram....

2010-08-04 @ 19:07:19
URL: http://anglamammaforever.blogg.se/
Postat av: Camilla

Skickar lite styrkekramar. Ni finns i mina tankar ofta.

2010-08-04 @ 19:35:49
URL: http://mammamillan.bloggagratis.se
Postat av: Niklas, Hannas pappa

Skolstart...

En företeelse som genomsyras av Förväntan, viss nervositet men framförallt Glädje! För de flesta. För några av oss blir det bara krossade hjärtan...



"Massmis med"

Niklas

2010-08-04 @ 22:13:15
URL: http://hannagull.wordpress.com
Postat av: Toja

kram

2010-08-04 @ 22:19:49
Postat av: änglamamman

Styrkekramar.

2010-08-04 @ 22:34:59
URL: http://www.nglarfinns.blogspot.com
Postat av: Linda

Skickar styrkekramar till er i mängder.

Kram

2010-08-04 @ 23:00:45
Postat av: Amanda<3

kan förstå hur tyst det är :/ tur du har lilla alvin iaf..en stor tröst i sorgen..många kramar till hela familjen!

2010-08-04 @ 23:21:08
URL: http://jessicaaamandaa.blogg.se/
Postat av: Jennie

Okej då vet jag :) Tack så mkt för informationen :) kramar!!

2010-08-05 @ 00:29:46
URL: http://uniqueangel.blogg.se/
Postat av: Anette

Det gör så förbannat ont just det du skriver!!! Familjen fattas en för alltid :( Vi saknar vår Elias, men vi kan aldrig få honom tillbaka hur mycket vi än vill. För snart 6 månader sen lämnade han oss men än har jag inte accepterat det. Kan man nånsin göra det?

2010-08-05 @ 00:31:48
Postat av: E

Ja, vad ska man säga? Livet är ju såhär. Hur mycket man än grubblar och tänker finner man ingen mening med det outhärdliga som sker. Bara att försöka resa sig och finnas för dem som behöver en, de barn som finns kvar hos en. Lära sig att stå ut när sorgen sköljer över en som en eldstorm. Det går att överleva, konstigt nog. De ljusa stunderna varar allt längre, varefter tiden får gå. Och den man mist finns ändå kvar hos en, djupast inne i hjärtat. Livet i sig är så starkt. Visst är det konstigt ändå? Varm kram till dig och din familj!

2010-08-05 @ 01:01:16
Postat av: en annan mamma

Har svårt att tänka mig att jag eller vår familj kommer att fungera "som vanligt" igen. Det fattas ju för alltid en stor bit. Och det sticker i hjärtat hela tiden, saker som påminner en på det grymmaste sätt.

Man säger att det kommer att kännas annorlunda sen... Hur då? När då?

Kan man nånsin acceptera att man mist sitt barn?

2010-08-05 @ 23:10:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0