Dolce Bambini

Bloggtemat idag skall handla om Mina syskon. Ja jag har ju en hög med syskon. 6 stycken. Alla är dom för de som gör skillnad på hel och halvsyskon helsyskon. Jag är deras halvsyster. Vi har samma mamma, och de har sin gemensamma pappa och så har jag min egen pappa.
Min mamma fick mina syskon mellan 18-23 års ålder i sitt äktenskap hon hade då.
Mina syskon har alla namn som börjar på K. Karina, Kalevi, Kari, Kaj, Kenneth och Kristian. Karina är äldst av dessa och sedan är Kristian den yngsta innan mig, men han är ändå 10 år äldre än mig.
Kristian bor på Åland som mig och Kaj och Kenneth har bott i Finland sedan de var små pga olika orsaker, de kan således bara finska. Och jag har träffat dem 1 gång.
Karina och Kari bor i Sverige, det gjorde också Kalevi ( Kalle ) som tyvärr gick bort i höstas efter en tids sjukdom.


Vi har alla barn. Så vi är en stor släkt. Någonstans runt 22 barnbarn har min mamma ( ja snart 23 då ). Jag skulle kunnat haft ett helsyskon men mamma kände efter 7 barn att hon faktiskt inte orkade ännu ett barn efter alla oss.
Mamma fick mig då hon var 35 år.


Jag har inte haft så jättenära kontakt med syskonen utanför Åland, de har ju varit ändå såpass mycket äldre än mig och inte bott hemma då jag vuxit upp så det är väl först nu då jag också är vuxen som vi pratat och träffats lite mer. Oftast har det varit under de här tråkigare omständigheterna. Begravningar och sånt. Och jag har kanske lite mer gemensamt med systerns barn som är några år yngre än mig tex. Ändå har vi alltid trevligt de gånger vi träffas hur jobbigt det än kan vara med begravningar osv så känns det fint att träffas och så.
Genom hör och häpna Facebook har man ännu bättre kontakt nu faktiskt än förut, mailar,chattar, osv. Men ja hursomhelst, jag vet inte riktigt vad mer jag skall berätta om dem. Men lite knåpade jag ihop.