Dolce Bambini

Tidigare bloggade jag om att våga skriva mer om vad jag vill, vad jag vill betyder inte skit om folk jag känner eller nedlåtande saker om min man eller annat utan mer som inlägget ni får läsa här nedan. Det skall finnas en tanke bakom alla inlägg, och en gnutta humor i en del och ja som sagt allt beror på vad ämnet handlar om. Jag vill hitta ämnen också som folk vill diskutera vidare utan att sitta i sandlådan om det rör viktiga ämnen.



Efter att ha varit medlem på Familjeliv i många år, sedan 2004 för att vara exakt så har man läst mycket om allt möjligt. Där finns ju som de flesta vet som är medlemmar där, något för alla.
Något många där idkar är analsex, sex i tvåan, a6, ja kärt barn har många namn.


En kväll läser jag något som fångade mitt " intresse ", en flickvän undrade vad hon skulle ta sig till då hennes man inte fick ut dildon ur sin anal. Den hade helt sonika åkt in för långt och flickvännen var den skyldige, hon hade tappat greppet om den. Jag förundras över att vuxna människor sätter in saker där dom inte hör hemma och varnar sina egna små barn för att göra liknande saker, sätta i halsen, peta in ärtor i näsan och dylika ting. Sedan rumlar dom omkring i sängen, petar in köttbullar i muttan som de inte får ut själva, ja även det har jag hört att folk gjort.


Nå åter till " Paret Tarmspräckare ", hennes partner hade enorm otur, han fick åka in akut och operera ut dildon. De fick inte ut den på annat vis, inte ens läkarna. Tydligen är detta ganska vanligt också, folk kommer in med det ena och det andra de använt sig av när deras lust fallit på. Och jag, fast jag bara är 30 förstår ingenting. Varför petar man in kryddburkar, köttbullar, pennor, ja you name it och såpass att man inte ens får ut dom igen?. Och om man sedan hamnar på operationsbordet och kanske blir inne ett tag, vad säger man åt sina vänner och föräldrar? Att man är i Spanien en vecka? Eller kanske man är ärlig och säger, jag hade en dildo i tarmen.