KONTRASTER
Här på bilden nedan levde hon ännu men jag lackade hennes naglar en allra sista gång vid svepningen. Det kändes oerhört viktigt att göra det faktiskt. Lova skulle aldrig gjort sig fin för kalas utan att ha lackat naglarna.
Nu kan jag bara göra dekorationer till graven, tända ljus, och minnas. Och jag saknar det vi hade så ofantligt mycket att ord kan inte besrkiva.
Med bilderna vill jag förmedla kontrasterna mellan då och nu. Och nu är det viktigt för mig att göra så mycket jag kan av så lite som finns, för Lovas viloplats och för att minnet av henne aldrig kommer att dö bort. Jag vill att alla skall se, som passerar att det vilar en högt älskad och djupt saknad liten människa där.
Kalasfina Lova <3
Det är exakt så det är. Man vill att skrika ut inför hela världen att här under ligger en makalös människa, på sitt sätt outstanding!
Lova...Simon...Pontus...Anthony...Tilda...Elton...
Hanna...Idag träffade jag på föräldrar till en klasskompis till Hanna...Det kändes...märkligt...Men det gick ju ok ialla fall...
"massmis med"
Hannas spillra till pappa
Anna-Maria!
Det du skriver och visar
berör starkt.
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Många kramar Titti
lilla Lova i himlen har hon nog alltid lackade naglar så hon känner sig fin.
Ja, enorma kontraster!
Fint skrivit som vanligt.
finns inga ord tiller smärta
dag för dag måste du orka ibland sekund för sekund
tack för att du delar med dej av ditt liv
Vissa gånger när jag läser dina inlägg så gråter jag. Idag är en sån dag. Så fint och så sorgligt på samma gång.
Varje förälders mardröm har blivit er verklighet och det är inte vettigt så mycket sorg en människa kan bära på! Jag fattar liksom inte hur det kan få plats där inne utan att kroppen bara ska brista...
Man klarar sorgen för att man måste har jag hört många säga, men ändå kan jag liksom inte låta bli att undra hur mycket stryk en redan sargad människokropp kan tåla.
Du skriver alltid så fint!
Du får mig att ta till vara på dagen mer med mina barn som jag har fått äran att fortfarande få ha kvar. Tycker det är väldigt snällt och innerligt att du vill dela med dig av dina tankar till oss andra och få oss att tänka på ett annat sätt, ett viktigare sätt! TACK!!!
Du gör alltid så fina saker till Lova!!
Din blogg griper tag i mitt innersta!
Fina Lova... <3
Det fina du skriver och alla fina bilder berör verkligen så mycket, fast man inte känner er. Du har inte funderat på att göra din blogg till en bok...att ha för egen del alltså. Min dotter gav mig min blogg i bokform i julklapp, jättefint att ha kvar.
