TIVOLI & ALVINS ENSAMHET
Hon som fick honom att banga med fartfyllda karuseller och små rymdskepp uppe i det blå som det lugna griståget och såklart sockervadd.
I år, ja nu var han ensam i karusellen. Hur gärna man än önskar, säger och så, att Lova nog var med oss ändå, så var hon inte med oss som hon borde ha varit, Alvin såg henne inte, han kunde inte hålla hennes hand eller bråka om sittplats.
Ännu en påtaglig upplevelse, många var de barn som kom i samlad trupp på 2-3 syskon, stoj och stim. En gång hade vi det också så. Nu har vi det inte så, det är tyst, det är tråkigt, det är ensamt, det är ovant och FEL.
Och så "barnlös" man kände sig på ett annat sätt, då man vill att hela världen skulle veta att vi faktiskt också har 2 barn. Och inte bara den lille ensamma killen som gick och höll oss i händerna och försökte roa sig utan sin syster.
En tom plats, och ifjol satt Lova där på den nu tomma platsen.
En blå slush, och den rosa, ja den saknades.
Ja usch och fy, det ska ju inte vara så...
Vi har ju Liseberg i göteborg, i år kommer Leo gåt dit med en kille på 23 år som vi känner. En kille som han förmodligen tycker är roligare att ha med än mamma. Kände att jag fick välja bort i år att gå dit och se Leo "ensam". Desstom var det bestämt att just i år skulle Anthony få ett guldpass som gäller hela sommaren, för första gången skulle han få gå dit hur mycket han ville, bara i sällskapmed sin bästa kompis Sophia. Hela vintern hade han sett fram emot detta, och så blir det såhär...Så orättvist...
Hoppas att Alvin ändå hade en fin dag, även om det var otroligt tufft för dig/er...
Kram....
det kommer alltid finnas en tom plats i ert liv. det sägs att tiden läker alla sår men jag tänker att så här stora sår läks men blir till ärr som för alltid finns där att påminna om det som saknas. kanske mindre skarp smärta men alltid en närvarande påminnelse. en stor kram till er och särskilt Alvin som mist sin syster och lekkamrat!
Lilla fina Alvin, en stor kram till dig.
Hoppas att du snart får din busiga katt :-)
det är så FEL! tänker på er varje dag, flera gånger om... STOR kram!
Känner inte er, har följt din blogg en längre tid. Tänker på er varje dag och kan inte i min vildaste fantasi känna eller förstå er oerhörda sorg och saknad. Förlorade min pappa i cancer alldeles för tidigt, och det var och är en stor sorg men ändå hanterbart på något sätt. Att förlora sitt barn är nog det tuffaste man kan gå igenom, och att se sitt barn brytas ner av alla elaka cancerdemoner måste vara fruktansvärt. Och så finns det en lillebror som står där ensam kvar. Nä, det finns verkligen inte någon mening med det. Vad tusan skulle det vara? Det är bara så grymt och orättvist, punkt slut. Skickar all värme och massor med tankar till er! kramar från en okänd bloggläsare.
Ja...
Nu på Almers Hus blir saknaden efter barnet, syskonet som inte finns mer extra tydligt för oss. Alla minnen från förra gången vi var var här - sommaren 08 - då Hanna var under kraftig strålning - - gör sig, som du skriver, PÅTAGLIGT påminda...
"Hanna gjorde så, där klättrade hon, kommer ni ihåg vad Hanna sa då..."...
Men här har vi ändå möjlighet att dryfta upplevelser/erfarenheter med övriga familjer som har varit med om SAMMA DJÄVLA SAK...
Tänker på er och på Maria extra mycket...
"Massmis med"
Niklas
Vilken fundersam kille ! så Go!!!!!!
hälsningar sussi
kramar om
Alla saker ni gör för första gången utan er undebara dotter Lova kommer kännas jättejobbigt och saknaden kommer alltid vara där för det är en bit av er som är borta.
Tänker på er ofta!
Stora varma kramar
kram till er.
Lille Alvin, så han måste sakna sin stora syster. Stoora tårar trillar ner för mina kinder när jag läser och ser bilderna. Det är så orättvist. Om jag, som inte känner er känner såhär, hur ska inte ni känna. Skickar över styrka.
Sitter här med tårarna rinnande nedför mina kinder. Jag kan inget annat än att beklaga sorgen. En sorg som förmodligen aldrig kommer försvinna. Bara tanken att förlora någon av mina barn gör på tok för ont. Så ont att jag inte orkar tänka på det. Det som berörde mig väldigt djupt var när du skrev om din son inte har sin syster med sig på tivolit..Det var så hjärtskärande!! Massor av kramar till dig och din familj och din lilla ängel<3
kram till er
