GRAVEN JUST NU
Efter simningen ikväll så åkte jag till graven. Jag tog faktiskt dessa bilder med den nya kameran. Dock har jag väl inte ställt in den så mycket ännu men egentligen är den ganska jämförbar bildmässigt med min Canon. Men det finns andra finesser i den som inte Canon har.
Som ni ser är Lovas grav rejält pyntad. Den sticker ut och det syns nog att det är en älskad liten människa som vars kropp ligger där nere under jorden. Och Alvins siming, ja den gick nog relativt bra. Trots att en flicka hade precis samma simdräkt Lova skulle haft i sommar, en lila Hello Kitty som förblev oanvänd. Trots att det bara fanns 3 pojkar i hela bassängen med Alvin och resten småflickor. Jag fick tvinga mig och bara njuta av Alvins glädje och lycka. Hans modighet och djärvhet som han nog fått efter sin syster där i vattnet. Hans njutning i bastun sittandes på de där pappersarken som man kan ta när man kommer in i bastun. Hans ivrighet att få en glass efteråt. Hela hans timme bestod enkomst av LYCKA! Jag gladdes med honom men tänkte på Lova också. Självklart. Henne tänker jag på nästans hela min vakna tid mer eller mindre. Men alltid många gånger per dag. Och varje kväll brinner ljusen eller ljuset hemma liksom de gör hos Lova också.
Översållat med blommor och annat pynt.
Grodan, nalle, en fågel och fotot, foto fick hon på begravningen av min brors familj.
Vindsnurran.
Korset församlingen bidrar med innan stenen kommer.
Nu ser ni ljungen med silvergirlangen också.
Ljuslyktan som blivit urskind av sommarsol & vind.
Jordgubbsflickan har också fått sitt i sommar.
Så vackert du har gjort...men som du så många ggr sagt på min blogg...SÅ FEL....
Lilla tösen...
Kram Maria
Hej! Så vackert ni gjort vid Lovas grav. Höstfint med skymtar av sommaren som varit.
Det var mycket starkt av dig att vara med Alvin i simhallen idag. Hoppas du kunde koppla av en stund ändå, det verkar ha varit en kanonstund för Alvin, att bara får var glad o lycklig en stund och glömma det jobbiga. Efteråt brukar det ju vara bra med miljöombyte en stund även om det tar på krafterna.
Idag har vi vår årsdag då vi fick besked om Tildas hjärntumör. En krävande och tung dag som spelas upp som en film hela tiden. Jag hoppas det känns bättre imorgon.
Lycka till med Alvins simning.
Kram Camilla
Själva föreställningen av att göra sitt barns gravplats vacker är ju helt morbid...Men samtidigt är det allt vi har kvar.
Vi var också i simhallen idag...Nu är det Sara som slänger sig handlöst ner i det svalkande blöta. Varför är allt så kusligt lik A-M?
"Massmis med" till er alla
Niklas
Så fint prinsessan har fått det.
Och lilla Alvin....som fick ha sin starka mamma med sig i simhallen. Kramar i massor till er
Vad fint!!! Fy vad orättvist att ni ens måste ha en grav... Kramar
