WOW...OCH OM SÖMN
Lova var inte lika förtjust i sömnen som jag förut berättat, hon hade kolik första veckorna i livet, och tyckte allmänt att sova, ja det kan man göra en annan gång. Hon tog tillvara på all sin vakna tid och lite till. Som hon visste att hennes tid skulle bli kort någonstans inombords, utan att kunna berätta det. Undrar hur den lille/lilla krabaten i magen tänker få för vanor. Eller vanor och vanor, i början är de ju lite hur som helst men längre fram.
För allas välmående är det ju egentligen skönt med en som sover ganska bra, så där som Alvin gjorde. Som man bara hörde andra berätta att deras barn gjorde när man tampades med koliknätter och sådant. Så jag har upplevt 2 små olika barns personligheter och vanor. En som tyckte livet var lattjo oavsett klockan 3 på natten eller 7 på morgonen ibland och så Alvin som tyckte om att sova. Lova brukade faktiskt säga först vid något år att nu vill jag gå och sova (självmant), då efter bolibompa. Så det ändrade ju för henne med.
De var som natt och dag, mina troll. Unika, fina och roliga små personligheter. Och egentligen är ju det där med sömnen en kort tid i ens liv, om de sover krångligt, även om det just när man är inne i den värsta perioden tycker det är fasansfullt. Men det mesta blir bättre. Nästans alltid. Och ibland hjälper ju inte rutinerna på alla fast man håller fast vid dem, men det är bra om man gör det, för barnet är det ju en trygghet bara det i sig.
Saknar att se dem tillsammans på alla sätt och vis. De hängde ju nästans alltid tillsammans.
Det ser så mysigt ut . Syskonen som sover ihop. Det är så hemskt att de inte kan göra det mer. jag hatar cancern som bara är ett hemskt monster som tar det käraste vi har ifrån oss. Kramar
De ser så söta ut tillsammans! Ville bara berätta till dig att jag tycker Lova var en otroligt söt flicka, med eller utan hår, sjuk eller frisk. På denna bild t.ex. har hon härligt runda kinder, hon ser mycket fin ut.
Ta hand om dig!
Hej,Simon sov mycket lite han också.Som du säger att dom kanske var programmerade att leva den tid dom hade.Morgon pigg och mycket kvällspigg men han fixade dagis och skola jättebra.Bröderna saknar sin "lillskit"till brorsa som dom kallade honom.Det blir aldrig detsamma igen.....Söta lilla Lova,hon skyddar er och det lilla ofödda pyret.Ha en bra lördag.Kram Kia
Jag är en riktig tröttmössa, var trött redan när jag föddes brukar jag säga, wilma e ganska morgonpigg som tur är e mannen ocå morronpigg, fast man börjar märka lite tonårsfasoner på henne redan med sovandet, inte mycket men lite mera sovande uppskattar hon numera
Å va roligt:) Grattis till dej också:) Alvin var föresten det namn vi bestämt oss för om vi skulle fått en lite pojke:)
Kram
