ÖNSKA KÖN
Men människor är så hysteriska nu för tiden. Direkt någon nämner något annat, något som är lite tabu, som det om att en del önskar sig kanske en flicka eller alt. en pojke är otacksamma och egoistiska och borde aldrig få barn osv. Återigen, Vad är det med folk?
Igår bloggade jag om trollen som hoppar på människor i sorg. Idag blev det om de argsinta som stampar på de som öppet vågar bekänna sina tankar och känslor om eventuellt kön på barnet de bär på. Och inte heller de är sämre människor. Även min mamma sa då hon levde att att då hon fick 5 pojkar på raken vågade hon aldrig tro att den sista skulle bli en flicka, dvs jag. Och det var 1979. Hon trodde hon drömde och hörde fel på förlossningen då barnmorskan sa, "det blev en flicka".
Och då hade hon en flicka sedan innan, sin förstfödda. Det är aldrig fel att drömma. Det är aldrig fel att hoppas, eller önska. MEN bara man kan komma vidare, och älska det man får och det livet gett en. Och det gör faktiskt de flesta av oss normala människor. Sedan att de finns de som kanske börjar hoppas på missfall eller vill ta abort är nog vad jag hoppas, av en mindre skala. Iallafall i vår nordiska kultur.
Jag skulle kunna skriva mer om det här ämnet men jag tror det får räcka så här. Iallafall för mig. Snipp snapp snut eller någonting. Men läs gärna Maggans inlägg och inte bara mitt, det går att klicka på namnet i början av min text. Jag tycker ändå det är både strongt och modigt att våga gå ut med sina funderingar så öppet som hon gjorde i dagens "så får man inte göra, tycka eller tänka samhälle".
Måste också erkänna här att jag nog väldigt gärna skulle vilja ha en tjej till, tror dock ändå att jag bara får pojkar hädanefter:) Skoj blir d med vilket som, men får man önska lite lite så:)
Jag anser också att man kan få önska, vi har två flickor sen tidigare och fick nu vår tredje, lika välkommen som de två första, men speciellt mannen vet jag att hade önskat en pojke, men lika mycket älskar han babyn även om det blev en dotter. Men man kan alltid önska, och även i vårt fall var det viktigast att babyn är frisk, allt annat kommer sen i andra hand.
Jag tycker att det känns mer konstigt då man väntar första barnet och gärna vill ha en flicka eller en pojke, men om man har två-tre stycken av samma kön sen tidigare så tycker jag inte att det är så konstigt om man önskar att följande baby ska vara av det andra könet som man inte har sen tidigare. Och så länge man älskar babyn oberoende av vad det sen blir för kön så är det väl inte så farligt att önska medan babyn ännu är i magen.
Jag tycker att det är okej att önska och drömma, så länge man inte blir hysterisk och superbesviken om önskningarna inte går i uppfyllelse. Att man liksom ser det som ett sämre alternativ, bara för att det inte blev precis som önskat. Då tycker jag att önskningarna övergått till att bli krav - och det tycker jag är hemskt. Faktiskt. Japp, jag erkänner.
Om jag inte skulle få "blandade" kön så skulle jag tycka att det var synd att jag inte fick användning för alla mina fina favoritnamn. Men jag skulle INTE tänka att "fan nu kan jag inte pärla halsband, leka med dockor, ha någon att shoppa med, köpa rosa" och allt vad det nu kan vara, samt då vice versa när det gäller pojkar. För det är ju precis det jag kan.
Jag kan faktiskt förstå att man önskar en dotter om man särbehandlar könen, eftersom att man då kanske är less på fotbollar och spindelmannen. Men det behöver ju inte vara så, och det är det jag menar.
Förr var jag jätteanti att få söner. "För dem är ju bara bråkiga och pojkkläder är fula". Men nu tänker jag inte så längre, och det är så skönt. Så befriande. Jag har inga förutfattade meningar om hur min ev. son eller dotter kommer bli, och de kommer få tillgång till hela spektrat vilket i förlängningen inte bara blir roligare för dem, utan också för mig!
Så tänker jag.
Jag säger rakt ut som det är, jag hade blivit helt knäckt om inte jag fått en dotter i mitt liv. Det känns otroligt viktigt för mig att få en flicka. Min förstödda är flicka och jag är otroligt glad att jag fått en flicka. Vi planerar ett barn till i framtiden och då hoppas jag egentligen på en flicka till för att min dotter skall få en syster (något jag ösnkat mig hela livet) men min man önskar sig en pojke och jag tycker det optimala vore en utav varje så jag blir lika glad oavsett. Och givetvis är det viktigast att barnet man får är friskt.
Man måste få lova att önska och man är inte hemsk för det. Jag kan rakt och ärligt säga att om jag inte fått en dotter hade en stor del av mig varit ledssen för det hela mitt liv. Jag hade älskat mina pojkar exakt lika mycket men sorgen över att inte ha fått en dotter hade funnits där.
Jag tror att Magdalena Graaf är bra mycket besviknare än hon vill visa offentligt men det innebär ju inte att hon älskar sin bebispojke mindre. Boken "Dotter önskas" av Katerina Jaunosch är klockren och beskriver något jag tror många kvinnor går igenom.
Jag kan erkänna att jag alltid önskat mig en dotter som min förstfödda, och blev såklart otroligt glad när jag fick upp henne på bröstet efter förlossningen. Men, precis som de flesta andra så hade jag blivit lika glad för en pojke och älskat honom precis lika mycket som jag idag älskar min dotter!
Anledningen till att jag önskade mig en dotter var nog för att jag själv är storasyster, och jag har alltid sett framför mig hur jag ska få två barn. Storasyster & lillebror =)
Anna-Maria,dom som har önskemål om kön är lite patetiska och vet väldigt lite om livet.Du ,jag ,Niklas,Gertie och många andra som har gått igenom det vidrigaste som finns,att FÖRLORA ETT BARN I CANCER eller att förlorat det utan cancer.Vi vet och vi skulle väl inte bry oss om vi hade 5 flickor eller pojkar,bara dom fick vara FRISKA och finnas kvar hos oss.Kram till dej,Kia
Jag förstår att det värsta som någonsin kan drabba en förälder är att mista ett barn. Jag kan inte ens sätta mig in i den förtvivlan och smärtan. Men trots att världen är orättvis och grym dv.s att barn dör så anser inte jag att man är patetisk för att man önskar sig ett visst kön på sitt barn!Tycker inte man skall dömma andra människor för deras önskningar.
Vilka söta barn du har! Beklagar verkligen att Lova gick bort. Hoppas ni får en fin sommar, kram
