Dolce Bambini

En gång för länge sedan var man "ung och vacker". Och levde ett liv nästans utan bekymmer. Dock hade jag hunnit förlora min pappa i cancer vill jag minnas eller precis strax efteråt och visste inte att bara 2 år senare ungefär skulle min mamma åter kämpa mot cancern för andra gången. Jag har levt ett annorlunda liv och prövats hårt vid tidig ålder, inte bara med mina föräldrars död utan även genom min egen sjukdom som fört med sig ryggskada och bekymmer med magen men som idag är hyfsat bra igen jag kan äta nästans allt och fungerar nästans helt som man skall. Första gången jag besökte sjukhuset för min mage var jag 5 år gammal stod det i journalen. En läkare sa många år senare att jag hade nog den största journalen han hade sett iallafall.

Vad mera skall jag berätta om min barndom. Jag hade en nog en relativt trygg och ombonad uppväxt. Ensambarn eftersom jag var yngst i syskonskaran hade alla andra flyttat hemifrån. Blyg, och försiktig och för det mesta utfryst eller mobbad i skolan. Och nu fortsätter mitt liv prövas ännu hårdare, med min dotter som har fått en hjärntumör. Jag borde kanske berätta mer om mig själv ibland i bloggen, lite från mitt liv innan vi bildade familj.
Det finns ju roliga minnen också, självklart. Men också de mindre roliga från en ganska jobbig skoltid.

 

Nykt och städad i vanlig ordning men glad som alltid.

Här har vi hunnit vara tillsammans 1 år av de 10 år vi uppnått, med min man vid sidan av mig.