Dolce Bambini

Jag och Lykke var till kyrkogården ikväll och vattnade, hade med oss blommor. Saknade, tänkte, längtade. Det är så overkligt ännu att gå dit till graven, fast hon varit begravd över 1 år så är det som att man hälsar på någon annan, det är svårt att vilja greppa att det är ens barn som ligger där. Så där skulle det inte bli, inte vara. Fel fel fel. Man vet men man vill inte förstå fast man ändå förstår.
Blomman jag köpte härom dagen har slagit ut lite nu och nallen på pinne var så fin där han satt i blomstret.

Helena, du undrade var Alvins gröna Mololurv var ifrån, jag har beställt den på Bella bambina. Dock var hans jacka den allra sista på superrean. Hoppas du ser detta nu, har råkat missa din kommentar.

Vi var ut och åkte bil ikväll hela familjen, så där nöjesåkte. Pappan i huset bjöd oss alla större på glass från grillen.
Gott! Alla tog vi barnbollar men glassarna var superstora ändå för 1.50€.

Vilken typ av humor har du? Vad får dig att skratta, hurdana filmer får dig att skratta, händelser som fått dig att skratta hejdlöst? Dela med dig. Är du en sådan som skrattar om någon råkar halka, alltså inte för att vara elak, utan bara för att det såg roligt ut, skrattar du åt dig själv? Det är ju faktiskt väldigt befriande att få ett spontant skratt ibland, faktiskt. Och mår man dåligt, mår man faktiskt bättre en kort stund om man fått skratta, det är riktigt sant kan jag själv erkänna.

Fredag igen och nu har maken bara 1 vecka kvar sedan av semestern. Mitt i allt gick dert väldigt fort de här veckorna.
Lykke fick lite feber inatt av vaccinet och jag gav henne en supp där vid 3 tiden. Men sedan har hon mått bra efter det. Igår grillade vi med Lovas gudfar och hans barn och så åt vi utomhus och det var trevligt, denna gång åt vi hos oss. Jag hoppas på en par grillningar till innan sommaren är till ända.
Känns som jag börjar få min bloggtorka igen, tanken var ju att jag skulle ta bloggsemester men äsch liksom, man är så van att skriva en rad eller två. Fortätter väl så.

Läste att Eva bloggade om detta och nu tar jag efter, det känns självklart. Trots att Norge kämpar med sitt, och många andra med sitt, liksom vi har haft vårt elände så har jag också haft tankarna på Afrika. Jag kopierade texten nedan rakt av nedan från Eva.

 

 

 

Själv har jag deltagit och skänkt en summa till Unicef i Finland.

Eftersom tjugo miljoner människor på Afrikas horn svälter, har jag startat kampanjen Blogga mot hunger. Kampanjen uppmanar alla som bloggar att skänka minst 5 euro/50 kronor till en valfri hjälporganisation som verkar i det drabbade området.

 

 

Gör så här:

 

1) Skänk minst 5 euro/50 kronor till valfri organisation.

 

2) Kopiera följande text i ett inlägg på din blogg:

"Jag deltar i insamlingen Blogga mot hunger genom att skänka minst 5 euro (/50 kronor) till en organisation som verkar på Afrikas horn. Samtidigt uppmanar jag andra bloggare att också delta i kampanjen."

 

3) Meddela, om du vill, på kampanjens Facebook-sida (Blogga mot hunger) att du deltagit och ange bloggens namn.

 

Jag som startade kampanjen heter Karin Erlandssson och bloggar på http://lopptorget.ratata.fi .

Röda korset Finland: http://www.redcross.fi/
Röda korset Sverige: http://www.redcross.se/

Lykke var till BVC idag på 3månaderskontroll. Allt gick fint och hon har också fått första vaccineringen med spruta utöver rota. Det uppskattade hon inget vidare att bli stucken.
Hon vägde 5.300 gram och var 61 cm lång så hon har vuxit lite på 2 cm sedan vi var där sist för 1 månad sedan och gått upp runt 600 gram (har ej BVChäftet bredvis så jag tar ur minnet).
Nästa gång skall vi dit den 30 augusti och då är hon 4 månader så då skall de tydligen pratas mat, smakisar, men allt det där kan man ju egentligen redan så.

En bekant till mig håller på att söker hem till två kattungar som just nu är 10 veckor gamla. Kattungarna är små syskon till våran egen svanslösing Sture som är oerhört social och trevlig och gärna "pratar" med ljud. Jag lovade att hjälpa min vän att hitta ett hem här på Åland åt de två kissor som finns kvar. En hane och en hona. Rumsrena självklart och vana vid barn.


Kurre är den svartvita pojken i mitten på fotot. Social och mer orädd medans honan till vänster är mer skygg och blyg och kallas för Fegis. Om någon vet någon eller om ni själva är intresserade av kattugarna kan ni maila ägaren snarast på denna e-post: [email protected]
Och just det, mamman till kattungarna är långhårig så med tur kan dessa bli lite lurvigare än "vanliga" huskattor.

Jag har en faschination för retroting eller nyretro ting med gammal anda åt barn. Igår lyckades jag komma över en påse från moderksapsförpackningen som börjar ha en dryga 40 år på nacken, då en sa att den visste en som var född 71 som sovit i en likadan påse. Den är lite solblekt men annars i OK skick.


Den bruna manchesterpåsen kom jag över ibörjan av sommaren. (Jag bloggade nog hastigt om den även då).
Sedan har jag ju en svart påse som är ganska ny som jag köpte helt ny också. Men dessa 2 äldre är tänkta att ha i retro Brion.
Och på tal om retro såg jag en vagn fårn typ 50 talet idag, eller strax på dess början. Med barn i, det ni! Att köra runt med en sådan, urhäftigt.

Grattis Johanna, mamma till Saga och Arvid. Tyvärr fanns ingen blogg länkad men jag hoppas att ni får glädje av sparken. Till er andra önskar jag lycka till i en annan av mina tävlingar. (Får sätta mig och filura på en annan rolig tävling snart).
Tack också till e-leksaker.se. (Tävlingen har verkligen varit en av de mest uppskattade på länge med hela 40 deltagare).

Lykke var till återbesöket med torticollisen idag, vi beslöt att gå via barnpolkl. och därifrån remitera till fysion, eftersom fysion ännu håller semesterstängt, eller hon som har barn med torticollis har semester. Men annars gick beösket bra.


Lykke själv har lärt sig att älska kameran. Precis som sina syskon. Och att se henne skratta och vara glad värmer i hjärtat på en, hon har riktigt fört in solen i vårat hem. Och det behövdes.

Sist dagen idag att tävla om sparkcykeln. Tävlingen hittar man i menyn till höger. Bara att klicka in sig och följa anvisningarna och sedan hoppas på tur!

Lykke och jag var en vända in till turistfyllda Mariehamn idag. Turister som tittade efter hennes vagn, som aldrig förr. Ålänningarna reagerar inte alls lika på den gamla Brion märkte jag idag som de som turistade gjorde.
Vi gick in via KappAhl som hade köp 2 betala 1, så vi köpte hem en blommig klänning med tillhörande separat byxa för knappa 6€. (60kr). Blommigt och rosigt i storlek 68.

Hannas pappa undrade om Herman, Herman är en kaka som vandrar från hem till hem. Man skall således mata honom och sköta om honom. Jag kan lägga in receptet på en Herman. Jag trodde min Herman dött då vännen kom med en hel gryta Herman och lämnade hos mig som varit i kylen också. Således funderade jag på att baka ut min Herman direkt då han var på dag 9 nu men jag tänker nog fortsätta röra i honom och dela ut han sen då det beger sig ytterligare än gång. PUST! Här är iallafall receptet, och min Herman mår bra igen, han bubblar fint på bänken men luktar skunk.


Antagligen ska du starta seriesurdegen själv då får du mata igång en egen surded först genom att blanda 2 dl mjölk, 2 dl mjöl och 2,5 dl socker. Rör om och låt stå 2 dagar på diskbänken och rör om ca 2-3 gånger per dag.
Surdegen är här döpt till Hermann och om du får en bit surdeg av din kompis så ska den stå på diskbänken och jäsa i 10 dagar utan lock daglig omrörning. Ställ den inte i kylskåpet. Om surdegen slutar bubbla är Hermann död. Men lyckas du kan Hermann surdeg leva vidare i det oändliga då varje recept skickas vidare till 4 nya vänner och de i sin tur delar vidare till 4 nya vänner osv (som ett kedjebrev).

1. Dag 1: Du får Hermann surdeg: Rör i Hermann 2 gånger. Eller starta en egen Hermann enligt ovan.
2. Dag 2: Rör i Hermann två till fyra gånger under dagen.
3. Dag 3: Rör i Hermann två till fyra gånger under dagen.
4. Dag 4: Rör i 2 dl mjölk, 2 dl mjöl och 2,5 dl socker.
5. Dag 5: Rör i Hermann två till fyra gånger under dagen.
6. Dag 6: Rör i Hermann två till fyra gånger under dagen.
7. Dag 7: Rör i Hermann två till fyra gånger under dagen.
8. Dag 8: Rör i Hermann två till fyra gånger under dagen.
9. Dag 9: Rör i 2 dl mjölk, 2 dl mjöl och 2,5 dl socker. Dela Hermann i 5 lika stora delar - lägg i 4 plastbyttor och ge bort 4 delar Hermann till 4 vänner med detta recept bifogat (du kan också spara någon del i kylen till dig själv, väcka till liv i rumstemperatur och mata med mjöl, mjölk och socker och baka på igen sedan). Den sista delen Hermann ska du nu själv baka kaka på. Och den kommer att bli supergod.
10. Dag 10: Sätt ugnen på 175 grader. Skala och riv äpplen. Hacka nötter och choklad. Vispa ägg och socker pösigt med elvisp eller i matberedare. Tillsätt matoljan droppvis under kraftig vispning. Blanda i mjöl, bakpulver, nötter, choklad och rivna äpplen till en smet. Häll smeten i en smord sockerkaksform ca 28 cm diameter nederst i ugnen och grädda i ca 45-50 minuter. Kolla med sticka så att kakan är genombakt (torr sticka utan smet).
11. Ta ut din surdegskaka och låt den svalna något innan det är dags att njuta av 10 dagars hårt jobb...

Lycka till med denna hmm lite speciella men ganska roliga kaka som jag minns att jag tyckte smakade gott. Somliga kakor startas med jäst andra inte men alla är de i samma fundering- kedjekaka.

Det verkar vara så många nöjda med Bumbositters att det lutar åt att jag senare kommer att införskaffa en åt Lykke. Jag blev också rekomenderad en sådan av en annan mamma vars barn liksom Lykke hade torticollis, och med hjälp av stolen hade barnets nacke blivit bra mycket bättre bara det. Så tack för allas svar!

Inget av våra barn har tagit nappar eller velat ha dem vi erbjudit, således har vi inte trugat eller introducerat dem heller. Men hur sött är det ändå inte så de snuttar i sömnen utan napp.

Fick Hermansmet idag. Han luktar lite mysko och smakar inte gott, nu skall han delas ut och bakas ut imorgon, vågar man ens det? Hur skall en Herman lukta egentligen innan? Aldrig bakat Herman men ätit för något år sedan.

Ni som har en sådan där Bumbositter, vad tycker ni om dem, ris och ros. Jag funderar på att skaffa en så småningom åt Lykke, men det beror på vad andra tycker lite om dem också. Men jag tycker de ser ganska ergonomiska ut och praktiska att ha lite varstans.

Jag försöker förstå men det går inte. Det är för ofattbart och helt sinnessjukt det som hänt i Norge, för jag antar det inte undgått någon vad som hänt där. Följt nyheterna sedan i går eftermiddag och följer dem ännu såklart.
Det känns så nära när det händer häråt. Många är så invaggade i en falsk trygghet, det händer inte här tänker man, tills det händer. Mina tankar är hos Norge och de drabbade.

Jag har hängt vid Daniels sida i 12 år nu, och han vid min. Första tiden om än strulig och en del saker och känslor att reda ut, men 12 år har vi fått tillsammans. Tack för 12 fina år, med en massa saker vi fått uppleva. Glädje och sorg. Hoppas på en fortsättning också såklart.

Här är en bild rån 1985 på mig. Jag hade nog precis fyllt 6 år och det var på dagis och vi höll på att baka pepparkakor. Jag hade ju utlovat lite barndomdsbilder på mig så nu ploppar det upp någon ibland kanske. Tänk att jag var lika liten på det här kortet som Lova i princip blev gammal.
Bilden är tagen in iifrån Överby lekskola.

Nu är det dags att anmäla favoritbloggar igen till Blog awards 2011 i Sverige. Man kan anmäla internationella bloggar som vuxit sig stora i hemlandet och fått läsare i Sverige. Jag veeet inte riktigt vad jag tänker, men den som vill får självklart återigen anmäla min blogg. Sist nådde jag fram i Finska utagningen till Årets blogg 2010 i Finland, men jag vann ju inte. Det fixade Linn, men jag kom dit, jag var där, och bara det var ju roligt.

HÄR anmäler ni de bloggar ni vill anmäla. Och min är som sagt den som går under Internationella om ni känner för det.


"Årets internationella blogg
Kriterier: En nordisk blogg som vuxit sig stor i hemlandet och som uppmärksammats och fått läsare även i Sverige." saxat från Vecko Revyns sida.

Det här blir onekligen spännande och se vad mina läsare gör för mig denna gång. Når vi dit igen? Fast denna gång i Sverige.

Alvins nya Molo lurvjacka kom idag. Trevligt. Nu har han något när det blir kallt i höst att mysa in sig i.

Här är en bild på mig när jag var baby. Oj oj så liten man varit. Jag ser helt förskräckt ut dessutom.

Lykke är/blir 3 månader i dag. 3 månader sedan Lykkeliten kom till oss och tog oss med storm. Solen sken den där dagen då allt annat stod stilla. Och nu skiner hon som solen alla dagar. Klänningen hon har på sig är förresten den jag beställde nyligen på Wilmis fina rea. Moonkids i mjuk frotté. Jättehärlig. Men de gula var slut i hennes storlek. Jag gillar Moonkids kläderna för de är lite retro sådär.

När man har några hundra olika foton man skall framkalla och ännu inte gjort, har tänkt göra det länge nu, och när man väl kommer igång så envisas bredbandet med att kasta ut en, och bråka hela tiden, så man får några överförda åt gången till den där firman, så får man föra över igen och igen och det tar sin lilla tid. Men det skulle inte ta tid, om inte bredbandet bråkade så. Nå jag fortsätter kämpa med framkallning utav en massa fotografier.

Känner mig lite oredig i håret, dags för en klippning så småningom kanske. Har bara låtit det växa kan man säga. Inte störande oredig men snart blir det nog så. Nu har nog hela nacktatueringen försvunnit in i hårväxten bak med. Men sedan har jag ju haft jättelångt hår också. Någonstans mitt i mellan är skönast då man har barn, för långt hår i all ära må vara snyggt men det är inte roligt med mammatofs för jämnan sen heller då det kan vara i vägen med mindre bebisar/barn. Hamnade själv i mammatofsträsket förut nämnligen. Egentligen känns mitt hår lagom långt nu, men ändå kan jag tänka mig ha det en aningens längre fast inte så långt som jag hade då det baktill var nere där man spänner fast BH bandet och t.om lite under.

Du som undrade hur det går med Lykkes torticollis, jo vi träffade ju läkaren ibörjan av sommaren och han skulle ordna med en fysioterapeut. Han fick sedanmera inte tag i någon och tyckte vi kunde ordna en själva vilket lät lite sådär då det är han som skall remittera oss dit till Gullåsen. Men vi skall träffa läkaren igen nu nästa vecka för återbesök så jag tänker säga att han får nog fixa remissen själv dit för den skall ju komma hem på posten från fysion sedan med en tid. (I värsta fall får jag väl försöka kontakta Lovas barnläkare så då vet jag att det garanterat ordnar sig).


Lykke själv är fortfarande lite stel, men vi tränar en del hemma med henne, varje dag. Och så mycket som möjligt åt det andra hållet som är svårare att titta åt. Maglägen, vända från sida till sida, osv. Hon är lite sidotung vid mageläge och vill få lite slagsida men som sagt, vi tränar på med små enkla hemmaövningar som andra rekomenderat.
Så egentligen har jag inte så mycket just nu att berätta om den- torticollisen, bara att hon nog ännu känns stel och har sin favoritsida hon vill luta huvudet emot. Hoppas det löser sig med din torticollisbebis med, med det gör det säkert och att du tillsvidare är nöjd med svaret. Lär nog blogga mer sen då det "rör på sig" för nu har det ju varit mitt i nästans alla semestrar.

Bara Lykke vaknar skall hon och jag åka till butiken och köpa hem blöjor och kanske något gott att äta. Alvin och maken for ut en vända med båten på sjön. De gör sådana där riktigt grabbiga saker mellan varven och där skall inte vi flickor vara med. De kör in ved för vintern, de sågar ved, (ja inte Alvin då), åker runt och tittar på traktorer osv.
Det är bra att de passar på. Jag är ju ändå "hemmafru" och är den som är mest hemma med barnen ändå sedan då jobben drar igång i augusti.


Jag trivs nog ganska bra i den rollen tror jag. Lovas läkare Susan tyckte det var både bra och roligt att någon kunde göra så idag, när de flesta av ekonomiska skäl går på jobb då barnen är runt åren eller strax över året. Hon har påpekat det så många gånger nu åt oss. Men jag har aldrig priorietrat att vi måste göra en massa saker, måste ha det nyaste, bästa, senaste osv. För oss är kvaliten på att vara tillsammans viktigare än kvaliten på soffan eller båten eller en kommande resa.
Jag vill att våra barn kan minnas att de haft föräldrar som haft tid att vara hemma tillgängliga. Däremot har de som jag förut nämnt haft möjlighet att vara i parkverksamhet med andra barn. Lova gick 4 terminer i park tror jag det var nu, snabbt räknat. Men hon började där först när hon var lite över 3.5 år. Alvin provade på vid 2.5 års åldern, men ville inte vara i parken då, han var inte redo, och ännu är han lite tveksam till att börja där i höst så vi får se, en dag i sänder, allting sådant blir bra i slutändan. Och de flesta föräldrar gör väl det som passar just dem, men det är ändå en ynnest att kunna vara hemma med sina barn länge. För småbarnstiden kommer aldrig åter.

Jag och Lykke limmade ihop oss, klibbade fast oss och tog en mysig powernap tillsammans. Jag vaknade tung i huvudet. Lykke vaknade glad och lade sig för att gyma i sitt babygym.
Däremellan har jag hunnit tvätta en maskin, läsa saga, fixa frukost (imorse alltså där vid 9), värma Oboy, sedan ge youghurt, torka rumpa, klä på, sätta på Bamsedvd som hakar sig pga av repor, men Bamse skall det vara. Bytt lakan i sängen för Lykke satte D-vitaminen fel och hostade till och spydde ner sig och sängen. Kalas, så nu skall jag köra igång ännu en tvätt, fundera på vad man kan tänka sig att äta till middag senare och vänta hem far och son som hämtar hunden just nu för vi passar svärmors hunden idag.


Igår var vi dessutom på grillkväll till Lovas gudfar med barn, där åt vi grillat kött och åt nypotatis och sås och sallad. Gott och trevligt. På vägen hem vek vi upp via Lova och jag och Alvin gick upp och vattnade hos henne medans maken satt i bilen den stunden med Lykke för han for via igen sedan senare på kvällen med ett ljus för de hade alla brunnit ut, sedan for han igen och fick basta hos honom vi grillade hos tidigare på kvällen. Och jag satt hemma och hade slött och åt bullar med coca-cola och barnen sov gott efter den vanliga kvällssagan.
Oj vilken sammanfattning det blev. En typisk "mammablogg-sammanfattning" nästans, men utan bilder på allt.

Ännu ibland undrar någon om jag inte vill släppa bloggen, det som hänt Lova som bok. Jag vet inte, på ett vis skulle det vara bra, "roligt" ,fint osv osv... Men jag har ingen aning om hur man gör sådant där. Jag vet inte om jag orkar/klarar av att börja läsa allt vi upplevt, dokumetera om det eller ja delar av det, skriva om och redigera så det passar i bokformat...Kanske med hjälp och mycket pepp men jag vet inte om jag har orken att gräva i allt nu. Men tanken finns där och den gror och jag tycker det skulle vara synd om någonting hände med bloggen så allt jag domumenterat försvann.


Jag vill inte trycka hela bloggen rakt av men delar av den i sådana fall. Och ingenting blir ju värre, de flesta har ju redan läst här, sjukvårdspersonal, som bekanta till obekanta. De flesta vet väldigt mycket om just min familj.
Lite som alla känner apan men apan känner ingen. Vet att man kan göra blokböcker, dvs bloggböcker men som sagt det är mer handlingen om Lova jag borde sätta mig ner, fundera över. Antagligen stannar det vid tankar som så mycket annat i ens liv. Men man skall ju förverkliga en del av dem sägs det.

Efter rubriken behövs knappast någon undertext heller. Vädret, det är lustigt. Sol ena minuten, mulet nästa. Upp och ner. Maken har avverkat en vecka av 4 semesterveckor redan. Sommaren kommer att försvinna fort känns det som. Även om augusti är en sensommarmånad så vet man ändå att hösten står inför dörren igen så småningom.
Hösten då Lova skulle fått börja i andra klass. Ibland när andra uppdaterar sin status på Facebook att deras barn fyller 6 år så tänker jag att Oj vad stora deras barn har blivit. Sedan kommer verkligheten ikapp en att jag har ju egentligen en storflicka jag med, och hon skulle fylla 8 år till julen. 8 år, då är man liten men inte lika liten som när man är 5-6 eller ännu mindre.


Jag har tänkt försöka ordna med bilder från min egen barndom i framtiden. Tanken har grott lite, jag har lite dagiskort och sådant från när jag var 5-6 år som kan vara roliga att se.

Vill man köra en enkel "fuskvariant" på animerat utan att göra själv från grunden, kan man alltid titta in på makeagif.com. Eva (Kakkakaffe) hade också ett inlägg om animeringar här nyligen.
Blir man medlem på makeagif så kan man göra dessa också utan vattenstämpel. Man kan också rösta på roliga klipp osv.

Lykke växer onekligen. Hon är en riktigt långsmal jänta. Några dagar har hon haft lite knipig mage, vi har varit rätt förskonade mot det ändå. Den 28.7 skall vi till BVC, då skall hon också börjavaccineras. (Förutom rota som hon fått via mun redan).
Hon är fortfarande en ganska nöjd tjej, hon tycker om att vara med och ammar ännu helt fortfarande så jag hoppas hon vill fortsätta så tills det är dags för smakisstart sedan längre fram i augusti. Hon är kanske inte lika tuttfixerad som Lova och Alvin nämnligen som ammade och ammade och ammade.


De ville liksom snutta för att mysa också inte bara äta. Lykke är mer sådan som äter och är nöjd, kanske tar en liten snutt ibland men är hon inte hungrig så blir det inte så mycket mer än några små sug.
Hon ler när man pratar till henne och har ibland svarat med små ljud. Hon följer också med, med blicken och har börjat känna på föremål i babygymet t.ex.
Artikulerar gör hon för fullt och i sittern har hon lärt sig att ta fart själv så den gungar. (Filmklipp finns privat från igår på Facebook för de som är vänner med mig i min egen profil när hon sprattlar i sittern).
Nätterna sover hon nog mellan 2-4 timmars pass, äter lite i sömnen och somnar om. Ibland kan hon vakna i tidig morgon och ligga vaken, äta lite, le och sådär för att somna om igen efter 1 timme för klockan 05 stiger vi inte upp.


Alvin vaknar mellan 8-9 och då börjar oftast våran morgon. Ibland kan Lykke dock sova vidare till 9-10. Vi har det ganska bra alltså ändå med sömnen, just nu. Vid sängåendet märker man hur Lykke trivs med att lyssna på sagor även hon redan. Men sedan har hon hört mig ända sedan hon låg i min mage, antar hon känner igen rösten och ljudet jag använder då jag läser. Oftast somnar hon under sagans gång. Och det var lite om det.

Hemlagad kantarellsoppa med frästa gula kantareller och riktig grädde och en klick smör, en liten skvätt mjölk, salt, vitpeppar och en skvätt soja. Det är GOTT. Jag lovar. Men inte skall man äta för mycket för det är ju rätt mäktigt, men livet skall vara gott ibland. Inte en massa hälsomat och snålkost hela tiden.
Årets första kantarellsoppa är intagen.

Undrar just vart sommaren tog vägen? Det har regnat och varit kallt och det har varit sol men kallt med blåst nu några dagar. Kanske inte direkt drömvädret för de som har semester nu, så kommer väl solen lagom tills de börjar jobba igen. Nå hursomhelst, det finns både svampar och blåbär i skogen vet jag, eller har jag fått berättat för mig.
Jag är inte någon direkt bärplockare och svampen är jag dålig på att finna. Jag hittar bara olika underliga arter man knappast vågar plocka. Svärmor är en hejjare på svamplockning. Gula kantareller, höstisar är sådant som brukar följa hem en par liter av lite nu som då. Men hon är snäll och brukar dela med sig.
Igår lagade jag en kantarellpaj av en del av svampen jag fick.

Kakan jag bakade igår, blev en chokladkaka med pecannötter i och uppepå och färskostfyllning (sådan där fyllning som brukar vara på morotskaka) uppepå med. Den var godast kylskåpskall.

Jag bakar en såkallad "Tycka-synd-om-mig-själv-kaka" eller kanske snarare en "Jag-saknar-Lova-kaka" ikväll. En chokladkaka med pekannötter och färskostglasyr på. Nu får jag se om den är så där tröstande god som sådana kakor bara skall vara, när man är lite nedstämd. För just nu är jag i en nedåt-dipp igen.

Inget roligt att berätta förutom att det regnar. Läser nyheter på nätet. En liten flicka har blivit påkörd av ett rattfyllo. Hon skulle fylla 2 år.  I våras så mördades hennes storebror till på köpet. I Afrika har de torka, sa de på TVnyheterna. De visade barn som höll på dog av svält i hettan och en del var så brännskadade av solen. Man blir så ledsen av allt elände som händer runt om kring en. Jag har inte slutat reagera på andra hemskheter "bara för att" vi mist vårat barn. Jag regarar lika starkt nu som innan. En pappa har ihjäl sin 7 årige son... Varför? Till vilken och vems nytta.
Det händer så mycket hemskt för så många oskyldiga. Kanske är det därför det regnar, inte bara för moder jord skall få sitt vatten, utan för som de brukar så vackert säga..."Det är änglarna som gråter".

Nu drar vi igång en riktigt somrig tävling där du kan vinna en sparkcykel upp till vikt 50+ kg åt ert/era barn. Tävlingen är sponsrad av E-leksaker.se och har ett värde av 469 :- (kronor). För att vara med och tävla om denna fina vinst så skall du gilla Dolce Bambini blogg på Facebook samt dela denna tävling där på din sida åt dina vänner och bekanta.
Har du blogg skall du också dela med dig av tävlingen i den och skriv sedan nedan i en kommentar då du gjort dessa saker samt vem du är så det inte blir något "fusk". Du får väldigt gärna kopiera bilden nedan också.
Vinnaren dras 26.7 och du kan tävla från och med idag. Lycka till.

Måste komma ihåg att lägga kamera batteriet på laddning, och så måste jag också sätta mig och skicka in bilder till framkallning igen, det börjar bli en hel hög med bilder igen. Makens båtpropeller har kommit så kanske kanske vi kommer oss ut på sjön något nu i dagarna också. Det hade varit trevligt.

Lykke, hon fångar dagen hon. Vaknar strålande glad, munnen är ett enda stort leénde och benen börjar sprattla ganska snabbt man pratar till henne, och hälsar henne godmorgon. En enda stor lycka att få vara hennes mamma. Alvins mamma och Lovas änglamamma.

Det blev ett ganska trevligt besök på barnavdelningen igår och att träffa Susan från Bonken. Lite fika, lite prat om allting. 2 timmar rusade iväg i ett nafs innan hon blev tvungen att gå och jobba vidare efter att blivit kallad att komma. En gång avböjde hon också att gå och det var ganska direkt vi kommit, att hon satt i ett samtal hon ogärna avbryter och att akutläkaren fick ta det.
Hon var väldigt förtjust i Lykke och tyckte att Alvin hade blommat upp riktigt och vuxit också. Hon har inte sett honom på mer än 1 år. Så sa hon att de ofta tänker på oss i Uppsala och att flera där pratat om oss och självklart att Fredrik också vill träffa Lykke så om vi får något ärende till Uppsala så var vi hemskt välkomna upp till deras avdelning och hälsa på igen. Jag passade också på att fota Lykke och Susan tillsammans, Alvin for runt bland leksakerna som en skottspola så han hade inte just tid med foton eller fika. Men jag lovade att maila Susan med bilderna jag tog. Och självklart fick jag maila henne om det var något som helst vi funderade på sa hon. Vi skildes sedan åt med kramar precis som då vi möttes när vi kom.

Jag och Alvin, Lykke och Daniel, (maken) skall åka till barnavdelningen här på Åland en vända. Susan från Uppsala är här just nu och vi skall åka dit och säga hej till henne eftersom hon sa då vi var på Bonken i februari att hon gärna ville träffa oss sedan och se vårat nytillskott som vid förra tillfället låg gömd i min mage. Nu är hon här lilla Lykke. Så nu är det av till en plats vi tillbringat allt för mycket tid på. Men i gott syfte för en gångs skull. Men ändock minnen såklart.

Medans Alvin besöker ciruksen så passar jag och Lykke på att åka till våran egen cirkusprinsessa Lova med lite nya rosor och vattna och ta bort gammalt blomster osv. Fina lilla Lova, vi saknar dig så, du borde också fått gått på cirkus ikväll.

Åkte med Alvin och Lykke ut till Bomarsund i Sund idag, till stranden där nära fästningarna. Litet och mysigt och ganska lugnt var det där idag. Vi hade tänkt hinna med en fika där vid cafeét också men Lykke blev tröttis så vi åkte sedan via farmor en vända och hon sov i bilen på vägen dit. Tycker det tog tid att åka ut mot Sund men inte därifrån.
Kameran förblev dock hemma. Ett tag funderade jag på att ta skärgårdsfärjan över till Vårdö och se runt där men sen for vi "bara" till Sund. Annars hade vi fått åka lite till med bil och färja.


Alvin tyckte det var roligt att hitta "bygglera" i vattnet, sådan där grå seg kletig lera som finns här och där men inte överallt. Imorgon blir det Cirkusbesök men eftersom det brukar ta några timmar på cirkusen och Lykke ammar och inte tar flaska så bra så sa jag åt farmor att hon gärna fick ta min biljett och gå med Alvin och maken. Jag var på cirkus ifjol dock med Alvin och maken. Men i år så står jag över. Jag kan också tänka mig att det är ganska varmt i tältet igen för det har varit ganska bra hetta på ute idag. Det är ju också premiärkväll imorgonkväll så det är nog alltid ganska många besökare dit då. (Antar någon skall reagera på att Lykke inte tar flaska nu också för folk reagerar ju på en massa oväsentligt i andras liv men ingen av våra barn har tagit mjölkflaska eller napp men däremot har de ammat väldigt länge).


När vi kom hem ikväll så var vi en runda i jordgubbslandet och plockade en sådan där Turkisk youghurt 1 kgs burk full med gubbar och igår plockade vi 4 påsar som vi satte i frysen då som sagt. För att ha något i vinter att mumsa på i smoothies eller så.

Maken börjar semestern på måndag som tidigare nämnt. Har det alltså snart gått en vecka sedan dopet också redan?

Efter en del trix och jox fick jag slutligen själv igång androidmarket och allt. Ominstallerade allt på telefonen. Nu funkar allt som det skall.
Igår blev det inget bloggande alls och idag får vi se vad vi skall hitta på att göra. Jag återkommer lite senare med förhoppningsvis något roligare att läsa.

Tuff, cool, och bestämd herreman men så hjärtanens mjuk och go då vi trycker ned oss båda två  i Lovas gamla säng om kvällarna vid läggdags och läser en massa sagor och han somnar där bredvid mig. Det har inte varit något direkt strandväder heller de senaste dagarna så det väntar vi på nu. Jag tänker att nu kommer juli att rusa iväg, sommaren kommer att springa iväg i en all världens hast. Jag tänker på allt möjligt hela tiden tror jag. Och är jag inte vaken och tänker på olika saker ja då sover man och drömmer lustiga ting av alla de sorter. Ja också mindre lustiga förståss.

Jag min otekninske spåntratt fattar inte varför det inte går att hämta appar till min android från androidmarket.
Jag är ju inloggad på googlekontot jag har. Jag har försökt med en det ena och än det andra och ingenting fungerar. Och jag har försökt med någon inställning på google med men nääähä. Jag får spunk snart. Jag tog t.om bort uppdateringen som någon föreslog och testade gamla market och jag har startat om telefonen. Äsch jag skall nog hålla mig till omdodernt kanske. Vet någon här hur man ställer in det?


Den börjar liksom "ladda ner" från Androidmarket men den står sedan bara och tuggar och tuggar och ingen app kommer. Jag testade till och med från deras sida på internet men inte ens då kom appen fram. Det är ju liksom lite det som är grejjen också man vill ju kunna använda telefonen och alla funktionerna fullt ut då det finns sådana.
Och ja jag har bredband i telefonen för jag kommer ut på nätet som vanligt, det kopplade dom in åt mig.
Spunk, spunk, spunk. Jag lovar att den som får det här att funka, jag skall kyssa dens fötter Och jag som tycker vuxen fötter är läskiga och rätt fula. Please tell me how I do.

Just nu väntar jag bara på att maken skall få semester. Jag tror också att Alvin kommer att tycka det är roligt att pappa kommer att vara hemma på morgnarna då han vaknar sedan för han frågar ibland om pappa är hemma imorgon då han skall sova. Idag har det inte blivit av att blogga och jag funderar lite på den där "bloggsemestern", bara vara...utan att ens fundera på att vad skall jag blogga om eller bara skriva en rad bara för att folk gärna vill läsa något ibland. Tror dock inte jag blir borta så länge ändå. En par dagar eller en vecka eller  två eller så kanske på sin höjd. Och så finns jag på facebooken också förståss. Men det blir nog först från nästa vecka i såfall. Och efter den där andningspausen så kommer man nog att ha något roligt att berätta, förhoppningsvis. Men än börjar den inte...

 

Lykkegosan!

Vinnaren av 450 kronor hos Hjärtat mitt blev Ewa. (Hjärtat mitt fick bestämma denna gång). Grattis Ewa. Och tack till Hjärtat mitt som sponsrade tävlingen.

Lite mera dop nu då. Blev inte så många foton in i från kyrkan men vi har hela dopakten på film. Det kommer att vara trevligt att ha det som minne sedan och visa Lykke när hon blir större. Lykke var nöjd nästans hela tiden men fick ett utbrott men hon var också ganska trött och det var ganska varmt väder också. Min vän Lotten blev gudmor och Lovas gudfar Jan blev gudfar igen åt Lykke.


En nu mer bekant så fick i uppdrag att sjunga Lykkeliten till pianokomp och lite omändring av texten. (Han till hon tex.) Och det var jättefint fast hon sa att hon kom bort sig men ingen märkte något av det, hon sjöng riktigt bra.
Vi hade också Måne och sol och sedan Tryggare kan ingen vara. Efter dopet så gick jag och maken och Lykke samt gudmodern och hennes son via Lovas grav och där tog vi bilder. Enorma kontraster i en glädjens dag.


Sedan vidare till församlingshemmet där vi fikade på smörgåstårtor, en med skink/ost/pastejfyllning och en med fisk och skaldjur. Jättegoda bägge två. Och sedan doptårtor som var fyllda med mariannefluff, wienernougatfluff och en med apelsin/choklad. Jag återkommer till presenterna. På Lykke skall jag nu efteråt ta en bättre dopbild i lugn och ro, som jag skall försöka göra tack kort av.

Nu är hon döpt, våran tjej. Återkommer till att berätta mer om dopet längre fram. Nu skall vi bara vila. Det har varit så varmt idag och nu kom svalkan på kvällen och tröttheten på en, efter dagens intensiva program. Men allting har gått jättebra.

Imorgon döps tjejen och nedan kan ni skåda henne live på film. Det var liksom som så att jag köpte en ny telefon idag som jag håller på lär mig, en samsung Galaxy 5. Inget som kanske andra hurrar över men jag har haft samma gamla sedan 2007 (oj,oj) så ombyte förnöjer. Ni behöver inte lyssna på hur gnällig jag låter men Lykke är glad och älskar då man pratar till henne med ljus glad röst. Då ler hon allt som oftast. Dessutom råkade jag hålla telefonen fel då jag låg bredvid och filmade in. (Vi har ju en riktigt filmkamera också men det kan ju vara roligt med små klipp om man vill var spontan någongång). Är inte alls van med pekskärm på telefon men man lär väl sig ju mer man pillar.