Dolce Bambini

Jag berättade förut att jag varit till biblioteket och lånade böcker. Jag fann ju ett dåligt utbud men kom hem med två böcker.
Det finns ingen död föll också in i mitt intresse. Av en finsk kvinna som heter Rauni-Leena Luukanen.
Jag har just nått ett inslag i boken om människans aura.


Där skriver hon bland annat hur man kan se sin egen aura. Okej kanske det låter konstigt men jag " kopierar " in det hon skrivit.

" Det påstås att man kan lära sig se auran mot en ljus, slät fond i ett halvmörkt rum, där ljuset faller in bakom ens rygg. Man kan pröva på detta, om man placerar händerna omkring 30 cm ifrån varandra så att mellanrummet är en eller ett par centimeter. Fingarna bör alltså inte röra vid varandra. Genom att långsamt föra händerna av och an, än närmare än längre bort från varandra, och samtidigt föra dem närmare eller längre bort från ansiktet har en del personer lyckats se auran till och med i färg. Det torde kräva koncentration, träning och tålamod för att man skall se sin aura. Fjärrskådare påstår sig kunna se den också kring andra människor och inte bara kring sina egna fingrar. Genom övning lär det gå också för en vanlig människa att se auran."


Hon berättar också om mer om fantomsmärtorna en fransman forskat lite i. Uppenbarligen förmår inte kirurgens kniv att skära sönder astralkroppen.

Onekligen intressant ämne och boken innehåller så mycket mycket mer än bara det lilla jag tog upp nu.
Återkommer med mer godbitar förhoppningsvis. Så nu har ni helgsysselsättning i badrummet. Lära sig se sin aura eller kanske inte...