LITE FÖRSENADE BILDER

Här kommer lite försenade midsommarbilder, jag skulle lägga in dom redan igår men jag orkade inte blogga just då så här är dom nu iallafall. Det blev ej så jättemånga för kamerans batteri dog.





Kransar



Fäktargubben och vimpeln





Upp, upp, upp min man är med i år igen samt hans morbror och kusin, och reser stången.




Åhej o hå




Rest.
Bilderna är dock en aningens mörka och jag har inte orkat justera färg eller något vare sig i kamera eller redigeringsprogram.
Efteråt var det ringdans och sen dog kameran.



INFO OM ÅLÄNDSK MIDSOMMARSTÅNG

 

Lika mycket kan dekorationerna ses med en "man tager vad man haver"-inställning, och lek och tävlan mellan byarna om vem som hade den ståtligaste midsommarstången. Stången har också associerats till sjöfarten, eftersom det var vanligt att löva fartygens master. En midsommarstång kan ses som en fartygsmast på land.

Högst uppe på de 15-20 m höga stängerna står oftast en liten trägubbe, fäktargubben, som har huvudbonad och är klädd i vit skjorta, slips och väst eller någon slags uniform. Han snurrar i vinden, fäktar med armarna för god skörd och symboliserar flit och arbete. I vissa byar, särskilt i skärgården, används en knopp i stället för fäktargubben.

 

Under fäktargubben sitter en vimpel. Den har haft olika utformning i olika kommuner - ibland har den haft årtal och/eller text, t.ex. "Johannefest" eller "Midsommar". Efter att Åland fick sin egen flagga 1954 har de flesta vimplarna de åländska färgerna. Tidigare satt flaggorna i en sk. flaggkäft, men idag spikas de på eller träs över en rörlig träram.

Små segelbåtar sitter på kortare korsarmar som monterats så att de roterar i vinden om båtarna riggats väl och stången står bra. Utseendet varierar från fullständiga miniatyrer till träbitar med plåtsegel. Båtarna anses symbolisera den åländska sjöfartsnäringen.

Mellan midsommarstångens rår hängs lövade snören. Oftast används asplöv som binds fast på fiskargarn, men i några kommuner använder man löv från andra träd, liljekonvaljblad och blommor från oxelrönn. De tillverkas på midsommarafton, antingen tidigt på dagen eller just före de ska sättas på stången.Lövgirlanderna hängs så att de bildar ett timglas eller rutor, beroende på antalet rår. De har tolkats som symboler för god skörd.


Kronorna, som hänger i rårnas ändar, finns på stängerna på fasta Åland. De är midsommarstängernas mest iögonfallande prydnader och besläktade med julkronan av halm. Tillverkningen är tidsödande, och kronorna binds eller repareras senast några veckor innan midsommarafton. Traditionellt är det kvinnorna som binder dem. Tidigare bands kronorna runt en stomme av vass, men nu används ofta ståltråd. Runt stommen binds papper i olika färger, vanligen de åländska.

I skärgården är det vanligt att använda enris-, löv- eller blomsterkransar i stället för kronor. På fasta Åland används också kransar, men de är placerade på stången och inte i råändarna. De binds några dagar innan midsommar och dekorerades förr också med färgad ull eller papper.

I Eckerö har man en sol på midsommarstången. Under vimpeln finns solhjulet eller solen, en stiliserad sol av trä eller plåt som målats i olika färger. Den ska monteras på stången så att den är vänd mot öster och möter den uppgående solen då stången är rest. På solens baksida sitter ofta en vindflöjel.

Under solen har man i Eckerö en spillkas. Namnet kommer troligen från ordet spirkas, en vårdkase som tändes för att varna trakterna omkring vid fara. Spillkasen görs av en tvärslå av trä som har flera halvcirkelformade vidjor eller ståltrådar som kläs med tofsar. I vardera änden finns en tofspinne eller en knopp och där hänger också en liten krona.

 

Tofspinnarna sitter i rårnas ändar och är dekorerade med papper eller ull. Ibland används också kvastar av björklöv och blommor

I vissa byar sätter man grantoppar eller miniatyrstänger i råändarna ovanför kronorna eller kransarna.

Midsommarstången tas ner i god tid före midsommar så att man ska hinna se över den och reparera eventuella trasiga detaljer. Gamla kronor tas ner och fjolårslöven skärs bort. Det är stångkaptenen som leder arbetet och ser till att allt är klart då stången ska resas. Ofta är det också han som ser till att det finns löv att göra girlander av. Stångkaptenen har också juridiskt ansvar i fall en olycka skulle hända.

Vid stångresningen behövs en hel del folk att hantera saxarna, trägafflarna som stången stöttas med under rensningen, och repen som drar upp stången den sista biten. Stångkaptenen leder arbetet, som numera ofta underlättas av vinschar.

 

Källa: Biblioteket


Kommentarer
Postat av: Carolina

Vad roligt det ser ut :)

2009-06-21 @ 16:00:44
URL: http://carolina1979.blogg.se/
Postat av: Carina

Fina bilder e det iaf :) Hoppas er afton var bra.

2009-06-21 @ 19:49:09
Postat av: Anonym

Kikar in igen....hur har ni haft det idag?



Kram

2009-06-21 @ 20:03:11
URL: http://sandram.webblogg.se/
Postat av: Milla

Vilka härliga bilder :) Hoppas ni har haft en fin dag. Kram

2009-06-21 @ 21:10:47
URL: http://sagabus.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0