HÅLL UTKIK
Hej! Har aldrig skrivit innan men följt din blogg sedan våra vänner förlorade sitt barm i leukemi. Det är på gott och ont att blogga om sitt liv, men med tanke på det du skrev om att folk slutar följa dig så fort du slutar skriva, lägg inte energi på det, utan försök att glädjas åt alla de som uppskattar det du skriver. Själv blir jag så glad när jag läser hur du försöker fortsätta att leva ditt liv tillsammans med din familj. Med saknaden som ständig följeslagare skapar du nu en så god vardag som du bara kan, med kärlek, humor och omtanke. Tack för att du delar med dig av dig själv.
Vill bara säga att jag inte har försvunnit.... : )) Tänkte på vad du skrev i förra inlägget om oseriösa läsare försvinner när du inte skriver något. Vill bara säga att jag är inte en av dom. Du behöver inte ha massor att skriva om eller ens skriva alls. Jag finns här ändå och har gjort länge...sen innan Lova blev sjuk men det var först då jag började kommentera.
Just nu är jag på semester i Frankrike och fick nu chans på att gå in på en dator.
Kramar till dig
