Dolce Bambini

Imorgon är det full fart på schemat, hämta makens inträdesbiljett till blogg galan från stan skall jag göra, till polisen efter passet och idbeviset inför Tallinnresan. Fixa det sista inför galan så jag slipper stressa med det sedan.
Köpa gigantiska julstjärnor, blomman vill säga. De hade mindre modeller i butiken här men jag vill ha sådana där frodiga dubbla stora, jag skall dessutom ha 2 stycken är tanken. Helt plötsligt tänkte jag att jag måste göra något åt det med den kommande julen så lite smått här och där blir det självklart, adventsstakar, stjärnor och gardiner. Men den där julen, den kom ju så plötsligt, inte kan det ju vara december alldeles snart? Tydligen.


Det innebär också att jag närmar mig halvtid med min preggobelly. Halvtid, omöjligt vi stod ju precis där med stickan i hand, den där varma augustidagen då solen sken. Och i samma andetag kom oron krypande, så som många gravida känner, missfallstankar, framtidstankar, tankar på vad Lova går miste om, ja allt möjligt! Men nu vid snart halvtid kan jag trots sorgen säga att det är också med mer gläjde vi ser framemot våren 2011, bara allting går bra. Glädje över det lilla barn som förhoppningsvis kommer till oss.
Sorg över det vi förlorat, hand i hand.