12 RUM ÖVERLEVER 9?
När vi låg inne på avdelning 95A sist med Lova och alla 12 rummen var fulla på våran sida så gick mina tankar till reklamen om barncancerfonden, 3 av 4 barn överlever barncancer. Jag tänkte då att 12 rum är fulla just nu och det är kanske 9 överlevare här. Man får sådana grouse tankar att det inte är klokt. Alla barnen är berättigade att överleva.
Överleva denna skitsjukdom som snuvar dom på något som skulle varit deras bästa tid i livet, deras barndom. För barndomen kan man aldrig återskapa helt. 12 rum... hur många överlevare fanns där denna gång? Barn med droppställningar, barn i rullstolar, barn som orkade gå för egen maskin. Barn med hår, barn utan hår, barn som var småa runt året och barn som började närma sig första tonåren, förskolbarnen runt 7-8 år
Och våran familj, den tystlåtna storvuxna pappan med den lika tysta flickan som en annan pappa frågade om vi kommit på samma båt från Åland, ja det verkade som om vi satt två Ålänningar där. Men han ruskade tyst på huvudet men man hörde att han inte hade svensk dialekt iallafall. Pappan som frågat verkade varit där hur länge som helst och verkade se positivt på framtiden trots allt elände lyste det om människan och han verkade ha koll på många som kommit och gått där.
Eftersom han frågade efter jag berättat att Lova vakat inför sin EEG och var trött då vi kommit med färjan från Åland.
" Jaså kom ni 2 med samma båt då " frågade alltså den glada pappan. Nej vi kom inte med samma båt, men vi verkade komma från samma land, varpå pappan fortsatte berätta att det var en Åländsk familj där för några år sedan men ett äldre barn, närmare tonåren. Ja tänk, han pappan har nog varit med några år redan. Men med den glädjen han utstrålade så finner man nog styrkan också.
Överleva denna skitsjukdom som snuvar dom på något som skulle varit deras bästa tid i livet, deras barndom. För barndomen kan man aldrig återskapa helt. 12 rum... hur många överlevare fanns där denna gång? Barn med droppställningar, barn i rullstolar, barn som orkade gå för egen maskin. Barn med hår, barn utan hår, barn som var småa runt året och barn som började närma sig första tonåren, förskolbarnen runt 7-8 år
Och våran familj, den tystlåtna storvuxna pappan med den lika tysta flickan som en annan pappa frågade om vi kommit på samma båt från Åland, ja det verkade som om vi satt två Ålänningar där. Men han ruskade tyst på huvudet men man hörde att han inte hade svensk dialekt iallafall. Pappan som frågat verkade varit där hur länge som helst och verkade se positivt på framtiden trots allt elände lyste det om människan och han verkade ha koll på många som kommit och gått där.
Eftersom han frågade efter jag berättat att Lova vakat inför sin EEG och var trött då vi kommit med färjan från Åland.
" Jaså kom ni 2 med samma båt då " frågade alltså den glada pappan. Nej vi kom inte med samma båt, men vi verkade komma från samma land, varpå pappan fortsatte berätta att det var en Åländsk familj där för några år sedan men ett äldre barn, närmare tonåren. Ja tänk, han pappan har nog varit med några år redan. Men med den glädjen han utstrålade så finner man nog styrkan också.
Kommentarer
Postat av: petra
Hej, hittade din blogg via familjeliv, vilken fin och klok tjej du har. Den där reklamen är riktigt hemsk och det är svårt att tänka sig att det är värklighet för vissa familjer.
När jag läser om er så inser jag själv hur lyckligt lottat min familj är, min dotter föddes men en tumör men som tur va så va den godartad.Jag hoppas och önskar att eran dotter blir frisk.
kram Petra
Trackback
