CVK OCH PAC M.FL

Fick en fråga varför Lova har PAC och inte CVK, det kan jag nog inte svara på faktiskt det var läkarna som tog det beslutet. Men dessa 2 är ganska likvärdiga. Men en del har haft PAC.en kvar åratal, den tål många punktioner av en för ändamålet avsedd nål. Vi är nöjda med hennes PAC då hon skall behandlas ofta och under lång tid, framemot årskiftet 2010.


Venkateter, central (CVK): En plastslang som opereras, via huden, in i ett större blodkärl än de vi har på handryggen eller armvecket. Det som syns är en tunn slang på huden, vanligtvis under nyckelbenet, med ett kopplingstycke dit spruta eller droppslang kopplas. En CVK kan sitta i flera månader. Den opereras in för att underlätta vid långvariga behandlingar och för många allt svårare stick.

Porth à Cath (PAC): En typ av central venkateter. En liten ihålig dosa av titan opereras in under huden. Dosan är fylld med silikon. I botten utgår en plastslang som förs in i ett stort blodkärl nedanför nyckelbenet eller ibland i ljumsken. När ”porten” ska användas, för provtagning eller för att tillföra medicin eller dropp, används en speciell nål som är böjd i 90 graders vinkel. Nålen sticks genom tunn hud in i dosan så att spetsen når botten. Silikonet hindrar nålen från att glida ut. Till nålen kopplas kort slang som används för att ansluta spruta eller droppslang. Slangen tejpas fast på huden med en genomskinlig tejp; ”TV-ruta”. Nålen kan sitta kvar i dosan upp till 10dagar. Men däremot får den bara sitta kvar ett dygn innan den måste visas upp för en sjuksköterska, när barnet är hemma.
När Porth à cathen inte används syns bara en liten bula under huden och man kan leka och bada precis som vanligt.

Pas-Port:
En liten Porth à cath som opereras in i armvecket. Ett alternativ fr.allt för tonåringar.



Perifer venkateter (PVK): En tunn, mjuk plastslang som med hjälp av en nål leds genom huden och in i ett blodkärl, vanligtvis på handryggen eller i armvecket. Plastslangen lämnas kvar och det som syns på huden är ett litet kopplingsstycke och ”vingar” som med hjälp av häfta fästes vid huden. PVK sätts av sjuksköterska. Det gör ont att bli stucken, men snabbt är man nästan omedveten om att man har en ”venflon, droppnål, nål, kanyl, intravenös infart, helikopter”. PVK kan sitta kvar upp till en vecka.




Källa. Barncencerfonden.


Kommentarer
Postat av: Isabelles mamma

Tack för ditt svar...



Vid tays lägger d endast cvk..vet inte varför...

2009-10-27 @ 14:31:42
Postat av: Malin

Tyckte någon sa att i Göteborg sätter de inte PAC:ar, undrar vad de tycker är negativt med dom. Jag tycker iallafall det är supersmidigt, skönt att man slipper slangar när man är hemma. Ta hand om er!

2009-10-27 @ 20:20:36
URL: http://juliak.se/blog
Postat av: Anne

Jag tänker på er. Livet är så väldigt orättvist.



KRAM

2009-10-27 @ 21:40:14
URL: http://annemoije.blogspot.com/
Postat av: Henrietta

Snubblade över din blogg av en slump, o nu har jag fastnat! Jobbar som sjuksköterska på en intensivvårdsavdelning och blir hela tiden när jag läser medveten om hur insnöad man blir på att se "jobbet" från sin egen vinkel. Otroligt gripande att läsa hur det går för er, och jag önskar er krafter att kämpa på!

Generellt om CVK o PaC kan jag säga att om man räknar med att behöva använda infarten under en lång tid, och kanske inte vara inneliggande på sjukhus hela tiden så är PaC ett säkrare och mer hygieniskt alternativ, öven om det medför en del stick.

2009-10-30 @ 16:43:15
Postat av: Malin

Precis som föregående talare, Henrietta, så är PACen säkrare eftersom det är ett "slutet system". Det finns alltså ingen inkörsport för bakterier.



varma kramar

2009-11-02 @ 11:01:12
URL: http://www.malins.dagbok.org

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0