DAG 19

Dag 19 i bloggtemat är Detta ångrar jag. Visst finns det mycket man ångrar, hade kunnat göra ogjort, kunnat göra annorlunda osv. Man får lära sig av sina misstag heter det visst.
Liksom min man ångrar vi mycket vi inte hann göra med Lova, Lova var ju sådan som när man frågade vill du göra det eller ha det eller vad önskar du dig, så kom hon med så enkla svar, jag vill äta spaghetti med skinksås. Hennes favoriträtt, eller pizza, eller åka till badhuset. Hon var en sådan som var nöjd med så lite, sagor, pyssel och bolibompa, sångstunder.
I efterhand önskar jag att jag hade sjungit hundra sånger mer än de 10 jag kunde sjunga vid läggdags. Alvin och hon valde varannan sång och som jag sjungit på kvällarna och dagarna för Lova sedan hon var liten. En del kvällar sjöng jag nog uppemot 1 timma. Jag kunde sjungit 2 och 3 med om jag bara vetat.


Jag kunde utökat badhusbesöken ännu mer, än ibland och trots att vi gick i både småbarnssim och simskola så har man samvetet som gnager ibland. Maken likaså. Ältar att han jobbade så mycket, ältar att han ej köpte det och det. Helt plötsligt fick vårt enkla leverne trots att Lova älskade det, en annan betydelse. Det är mycket vi ångrar att vi inte hann göra alla 4 tillsammans.
Och mycket vi är glada åt att vi gjorde, som att jag varit hemmamamma sedan 2003, jag ammade Lova i flera år, tills Alvin t.om flyttade in i magen. Lova ratade nappflaskor, nappar, välling och ville bara ha mamma mat.
Vi samsov, trygghet och värme, och närhet.


Vi spelade spel, sjöng, läste sagor, cyklade, hälsade på vänner. Var mycket till farmor som alltid blev glad åt besök av Lovabus. Nu åker Alvin dit ibland, inte i samma utsträckning som Lova ville åka men nog 2 gånger i veckan för hon bor ju så nära oss ändå och farmor är den enda som finns när inte min mamma lever och inte pappa min heller. Och det är så roligt att barnen har en bra relation med farmor, ibland hör man om en del som undviker att träffa sina barns mor och farföräldrar och det är ju inte vad vi strävat efter direkt.


Ja, vad ångrar man, på 31 år finns det självklart saker man ångrar. Ibland ångrar jag att jag band mig vid 15-16 årsålder och blev sambo redan då med mitt ex. När andra for runt och var fria satt jag mest hemma som en gift redan, trots att det var tryggt det med och man tyckte om personen så kunde man känna lite avund mot de jämngamla som fritt kramades med vem de ville, dejtade öppet, for på discon och bara var ungdomar. DET kan jag ångra litegrann ibland.
Men inte så att jag helt ångrar det heller för jag blev också ganska självständig redan då. Man fick laga mat, hålla koll på räkningar osv osv. Men kanske främst friheten man ångrar att man släppte så tidigt. Och andra sidan kanske jag inte hade varit den jag är idag, utan de erfarenheter just jag fått.

Kommentarer
Postat av: Fam Liliequist

Ångra...Som vän av reflektion skulle jag ju sälla mig till en skara som hyllar att ägna tankar kring detta fenomen, men....tvärtom! För mig är det som att be om energidränering! Det är sannolikt alldeles FÖR MÅNGA saker jag skulle ångra om jag började tänka på det...

Hoppas att ni har haft en vacker jul - det låter som om ni har gått igenom den välbehållna.

Massmis med från

Hela familjen Liliequist

2010-12-27 @ 12:17:26
URL: http://hannagull.wordpress.com
Postat av: Maria Nilsson

Man tänker väl att man skulle gjort annorlunda ofta som förälder, finns ju inga perfekta föräldrar.

Huvudsaken måste ju ändå vara att man vet att man älskat sitt barn och alltid gjort sitt bästa som förälder och barnet alltid känt att man sett och älskat det.

2010-12-27 @ 18:46:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0