4 BARNGRAVAR
3 flickor, 1 pojke. Att jag inte sett det förut är för att de 2 andra stenarna är såpass gamla att texten nästans är nött, och knappt blommor växer där mer, men idag träffade jag den " lille döde pojkens " syster. Och hon berättade också vad som hade hänt honom och lite annat om de som förlorats.
Vet ni vad som var det mest speciella med den här historian? Systern till den " lille döde pojken " som berättade var Lovas favoritläkares mamma. Och den lille pojkens syster.
Världen är så liten, och på något vis fick gravplatsen en ännu större betydelse bara med det, att den lille pojken invid som visserligen hade varit en gammal farbor idag, är släkt till en Lova tyckte så mycket om och som hon alltid blev glad över att träffa, som också såg henne och inte bara patienten Lova.
Kalla det en slump, men det är en o t r o l i g slump faktiskt. Nästans häpnadsväckande hur valet föll sig så av plats.
Allt jag ville, var att förutom familjegraven, gärna ha andra barngravar nära intill och nu blev det ännu bättre.
OJ vilket sammanträffande. De märkligaste av ting händer verkligen och jag tror att det finns en mening när det sker så konsliga grejer. det kan inte bara vara ren slump.
Som att två histiocytosbarn hamnat på lilla SÄS i Borås och vi mammor är så klockrent lika och har funnit varandra rejält.
Eller att Lova fick en änglavän exakt samma klockslag som hon flög iväg.
Sådana saker kan inte vara slump, det är menat att ske.
kram
oj, vilket fint sammanträffande mitt i allt det jobbiga..kram till dig o familjen..<3 glöm inte lova finns alltid med er.
känner också att det var nog någon mening med det , men visst är det otroligt!
kram sussi
En fin slump tycker jag...
Vackert på ett speciellt sätt
vilket sammanträffande... livet är märkligt ibland.
fick i måndags veta att en gammal kompis son dött en vecka tidigare. han var två år och jag hade inte träffat henne sedan hon var gravid, aldrig träffat pojken. minns hur glad hon var över honom, när hon visade sin mage. livet är så skört. kram.
