ÄTA, ÄTA, ÄTA
Äter hon? dricker hon? skriver ni upp allting? Äter hon? dricker hon?, skriver ni upp allting?
Väger ni blöjorna?
*SUCKAR TUNGT, BITTERT, OCH RUSKAR PÅ HUVUDET*
Enformiga skolans frågor som gör att man vill lägga sig i madrasserade rummet och skrika rätt ut, slita sitt hår och dunka huvudet i någonting hårt.
Efter 1 månad på sjukhus utan att Lova alls varit hemma så kan vi dagarna utantill. Vem byter av oss? Någon frivillig kandidat som är sugen på lite cancer och strålning med en stämpel i pannan. " Dömd att dö ".
Ja jag är bitter, arg och ännu mera bitter på livets orättvisa. Finns det en Gud så kan jag bara inte tro att det är han som gör all ondska i världen, det måste finnas någon annan som saborterar till det för så många som möjligt.
Det finns ingen Gud,så sa Emils store bror Viktor när Emil blev sjuk i cancer monstret.
För om det finns en Gud så skulle han inte göra så här mot Emil och alla andra barn.
Ut med din ilska, det är inte konstigt att du är bitter.
Vet inte om det betyder något men skickar tusen...tusen...styrke kramar till er och Lova
/från oss i eskilstuna
Jadu, man finner inga ord! När min lilla tjej blev sjuk i cancer var det samma visa med mat o blöjvägandet! Allt skulle skrivas upp o alla dessa frågor...om o om igen. Önskar att jag skulle kunna hjälpa er o alla andra sjuka barn. Livet går upp o ner! Jag förstår att du är bitter o alla dina tankar tror jag att alla mammor har som är i samma situation som dej. Men kom ihåg att det är bra att du reagerar både "argt" o "snällt". Ut med alla känslor, vi är ju bara människor. Å om du funderar om Gud...så tror jag att han glömde min familj oxå. Kanske han oxå har dåliga dagar som jag har:)
Förstår att det är skittrist att ligga på sjukhus,
men nödvändigt eftersom Lova vill det.
Ant.som du sa att hon vet att där finns "hjälp" att få som tex smärtlindring.
Måste kännas så meningslöst när det går åt "fel"håll dessutom.
Får ni vara hemma om ni vill?
Kan inte Lova få hjälp hemma med tex medecinering,smärtlindring etc.?
Men vad vet jag, en som lever utanför den bittra erfarenhet o kunnande om denna jvulska sjukdom och hur det fungerar.
Kram till er igen från mig,
känns så "fjuttigt" att bara kunna stötta med sitt medlidande men hoppas du/ni känner ett stöd av att vi alla härute tänker på er och att fina Lova är i våra tankar hela tiden.
Jag läser er blogg dagligen men är inte så flitig på att kommentera. Dock skapar läsningen förstås en massa tankar och jag tror inte att någon inte har förståelse för att du är arg och bitter. Ni har blivit så otroligt svikna av livet! Det finns inte ord för det ni går igenom...något ni kommer leva med livet ut. Jag antar att ni känner en stor panik och hopplöshet inför allt och att ni inget hellre vill än att vrida tiden tillbaka och göra Lova frisk. Hon skulle fått ha det som sina kompisar och ni skulle fått vara en vanlig familj. Allt annat är så in i helsike fel och jag gråter och lider med er!
Varma kramar och tankar...även om de inte förändrar er situation.
Jag har börjat läsa din blogg och jag gråter varje gång...det e så orättvist och hemskt allt som ni får gå igenom. Jag själv har 2 friska tjejer i åldern 11 och 4 år, vi bor också på Åland.Jag är medveten om vilken tur jag har och ja jag sätter oändligt mycke värde på det. Jag tror på Gud och jag ber för er...och jag tror inte på en gud som gör hemskheter mot människosläktet utan det är nog nån annan kraft som gör så....hursomhelst så lider jag med dig och jag ska inte säga att jag vet hur d känns....för det har jag int en aning om eftersom jag inte varit med om din situation, utan jag kan bara sända er en varm tanke och säga att mitt hjärta gråter när jag läser din blogg....kramar Pia
Halkade in här och blev sittandes i flera timmar... Det ni varit/är med om är så svårt att begripa för oss som inte varit där. Hur ska man som förälder klara av att se sitt barn tyna bort? Inte undra på att du känner dig bitter och arg!
Skänker en tanke till er och framförallt till lilla Lova. Har läst om hennes kamp, från början till där den är idag. Lilla fina tjej!
Varma kramar / Familjen Östlund
Ja skulle man kunna så sku jag gärna byta av lite så ni slapp en stund. <3
Hejsanpå er alla!
Har sedan en längre tid följt din blogg och blir så bestört över ert öde. Mamma, pappa och lillebror vill såklart att lilla älskade och fina Lova ska ha det så bra som möjligt! Ni går igenom nåt som ingen förälder vill genomgå men ni känns så starka och beslutsamma och trygga som familj. Önskar man hade all er energi och styrka! Jag finner inga ord i allt detta helvete, jag har ingen mirakelkur att kunna delge er, bara étt stort hopp om mirakel för att det ska bli så bra som möjligt, oavsett utgången! Jag sänder er mina önskekrafter om att det ska gå bra, det måste gå bra, bli bra på något rimligt mänskligt vis.
All heder och ära till hela familjen, jag tänker hela tiden på er och hoppas på det bästa!
Många kramar till Er alla!
Mvh, Diana
Håller med om frågan med Gud....Stor KRAM till er ALLA!
Styrke kramar..livet är så orättvist.
Kikar in igen,
vill bara säga att jag tänker på er!!
KRAM till dig Lova,
du fina lilla.
Gråter av vanmakt,
varför kan jag ej hjälpa dig!!!
Folk far till månen,
det finns pengar till atombomber,
men tänk om ngn kunde lösa gåtan:Hur tar man kål på
Cancer-Monstret!
Jvla skitcancer :(
massvis med kramar
Åh vad jag känner igen mig i det du skriver! Du har all rätt att vara arg, bitter och tycka att livet är skit och fruktansvärt orättvist!!! För det är precis vad livet är! Vet inte hur ofta jag frågar mig varför livet blev så här,så här orättvist och fel!?
Glöm aldrig bort att det är bara DU/NI och ingen annan, som kan döma er för vad och hur ni känner och mår!
Önskar det fanns något att säga eller göra...
Många många kramar och massor med pussar till er fina kämpe!
