Dolce Bambini

Jag var och klippte mig idag, kort var de väl innan, eller ja kanske inte så kort som nu för ny syns nacktatueringen igen. I somras innan begravningen så slingade jag genom håret och avfärgade det röda, nu har det vuxit ut en hel del men inte såpass att jag ville börja färga om och dona på, jag tänkte låta det lilla som är kvar växa bort själv sen får vi se vad man hittar på.
Däremot tänkte jag låta er se på en halvsuddig bild på ett ungefär hur min rätta hårfärg ser ut. Många är de som trott att jag är blond då jag varit blond i tonåren, men jag blekte det ofta och tonade det bara ljust för att senara kasta om till mörkt och rött igen. Egentligen har jag alltid varvat hårfärger. Hursomhelst, nej jag är inte blond, och egentligen känner jag mig naken i den färgden om det inte är sommartider.
Jag föddes dock som en lintott, den färgen jag har nu främst baktill, är min riktiga och kom med åren.
Man kunde även se i Lovas blonda hår att att de började mörkna vid hårbotten och brynen mörknade också, det redan innan sjukdomen bröt ut. Vi får se hur Alvin blir som just nu är en lintott han med.
Pappa är ju ganska blond.