Dolce Bambini

Jag har något att bekänna.... Julen har fastnat i vårt hem. Ännu hänger det tomtegardiner i fönstren och stakarna lämnar ett mysigt sken om kvällarna. Stakarna är trevliga men tomtegardinen skall ner. Jag kan erkänna att jag lite glömt bort de där med gardinen också, för jag byter ju liksom inte gardiner så ofta ändå. Men den skall ner, det skall den. För jag vill inte ha tomtar i fönstret mer. Jag skall bara hitta en fin kappa att sätta dit först, eller kanske bestämma mig för en snarare.


Och idag har vi töväder ute.

Just nu är vi tråkiga. Kollar tyger, poppar en liten kastrull med popcorn och läser kändisskvaller. Läste att Stellan skall bli pappa igen vid en ålder av 60 år på Kändisbebisar.se.
Vi har fått ännu mera snö. Jag har svängt hemlagade hamburgare och får vårfeelings av att se tulpaner. Mitt i januari liksom får man sådana feelings. Ojoj.

Inget vidare mysväder ute men vi har planer för dagen ändå, denna fredagen den 13.onde. Ute har det kommit lite ny snö efter att regnet tog det mesta sedan sist det kom. Hoppas att ni alla iallafall får en trevlig fredag, vi får höras lite senare.

ÄNTLIGEN. En retro sittvagn med suflett och viloläge. Jag har faktiskt letat några år här på Åland. Till och med maken tyckte den var fin. Jag kan bara inte hjälpa att jag har en svaghet för just gamla barnvagnar. Men jag är ju tack och lov inte ensam. Och jag vet en som har en hyrd lokal till och med till sina alla gamla vagnar.
Men en anledning har jag att köpa en sådan här. Lykke kommer ju högst troligen liksom sina syskon att börja traska runt här vid ett årsåldern i april. Och således är de med liggkorg inte så bra att ha just då. Träckiga och sandiga skor och sådant i en liggvagn är ju ingen hit, om man inte bara skall sova. Och sova kan man också göra i denna då den har ganska plant viloläge och fotstödet kan man sätta upp så det blir bekvämt osv. Jag är nöjd.



Årsmodellen är en 1980 och det är en Emmaljunga. Jag är den andra ägaren för den kom från sitt första hem och deras dotter som föddes 1979 har haft den.
Förutom alla gamla vagnar har jag så klart en nyare variant av vagn som Alvin fick av mig då han fyllde ett. En Emmaljunga  Scooter som jag köpte helt ny faktiskt på Baby och Sjukvård. DEN vagnen är så jäkla bra så det finns inte. Den har varit med om mycket den.

Jag hinner inte riktigt med just nu, med att blogga alltså. Jag har så mycket jag vill hinna göra och läsa om kvällarna när barnen sover som nu till exempel och idag fyllde maken år också, så jag lagade en tårta med jordgubbar och bananer och marsmallowsfluff och grejsimojs.


MEN jag tänkte försöka föra över ett litet filmklipp utav Lykkes första pulkatur nu här inom kort. Så den måste ni hålla utkik efter. Jag har inte tänkt lägga av med bloggen, men hinner inte riktigt som jag skulle önska.
Jag skall också åka och kika på en skojig sak snart är det tänkt. Jag vet inte när, men inom den närmaste framtiden.
Mer om det också sedan. I´ll be back, bara jag youtubat upp filmklippet and so on.

Igår kokade jag en stor kastrull med fisksoppa och det var så gott såklart. Efter det fick jag ett impulsbehov att laga något till efterrätt vilket resulterade i att jag lagade en chokladmousse på kakao, äggulor, socker, och vispad grädde.
Och nu har vi fått vinter. Det har kommit mera snö och tempen har sjunkit mot 10 grader. Alvin är störtförtjust för nu, nu ÄNTLIGEN  kan han skida med skidorna han fick utav tomten i julklapp.

Ta av den, bort, av, ta bort bort bort... Men är man söt som en jordgubbe så är man, vare sig man har brorsans jordgubbskalott på sig eller inte.

Jag har som sagt inte ens tänkt tanken att försöka teckna annat än tillsammans med barnen. Då tecknar man blommar, träd, kattor och annat "barnsligt" som barn gillar. Rita en katt mamma, och mamma ritar en katt, enklast möjligaste katt, ni vet, 2 bollar på varandra, svans och tassar frampå, morrhår, ögon and so on.
Men någonstans kanske det finns mer än så. I högstadiet sa alltid teckneläraren. Gör någonting inom konst efter skolan. Men jag avskydde verkligen den uppmaningen. Jag har egentligen aldrig gillat att hålla på måla, än mindre om jag får den uppmaningen.


Då låser jag mig direkt. Trots att läraren gav mig stipendium i bildkonst så var det till vård jag sökte när jag gick ut högstadiet. Det var med människor jag ville jobba tänkte jag då.
Men igår tog jag och började småklottra lite och ikväll när jag la Lykke tänkte jag att om jag skulle rita ett sovande barn. Eller egentligen vill jag bara kalla den en blyertskludd, för det är vad det är och det tog knappt 5 minuter för mig och de flesta kan nog rita en likadan. Men bara det där, känslan att det kändes roligt, det var den jag sökte. Känslan av att det kan vara kul att teckna ensam, utan barn. Den har jag inte haft på många år.

Sitter och gör en massa kluddar, söker lite lugn och inspiration. Streckgubbar, ja det är nog min melodi det.
Det har varit en ganska lång dag idag, men ändå inte. Och det är visst bara fredag också fast det känns som lördag.

Ikväll har jag och maken tänkt sätta och se på hyrfilm. Vi har hyrt hem Avatar men den var ju inte direkt kort, nästans 3 timmar lång. Du store tid, hoppas man håller sig vaken. Men säkert. värre är det när man ser sådana där långfilmer och skall upp sedan med småbarn. Och visst kan man pausa en hyrfilm, men att se hyrfilm dagtid med vakna barn är svårt. Men som sagt, här vankas lite filmmys ikväll. Vi har kommit lite in i det där igen, att hyra en film ibland och bulla upp med en massa gott och onyttigt.

Idag har det varit en sån där dag. En sån där dag när man känner sig nedstämd. Har saknat min mamma en hel del tidigare under dagen. Hon och jag stod varandra väldigt nära och det känns som om man inte riktigt har samma kontakt med någon annan, som hon och jag hade. En riktig sådan där fin mor-dotter relation. När man är besviken, ledsen eller så, så är det liksom henne jag då ofta vände mig till med "livsbekymmer". Idag hade det varit skönt att ha henne och prata med, om allting som man funderar på.


Men nu skall jag gå och tugga i mig en majskolv.

Denna lille man var inte rolig att handla med idag på Smarket. Uj uj säger jag bara. Trots trots. Och då har jag ju egentligen genomlevt en 4 åring med trots, Lova. Men Alvin, han har ännu mer humör och vilja faktiskt. Så dagens bild beskriver min lill ligist ganska bra. Ta denna bild med glimten i ögat såklart.

Snart, vi eller jag då främst bara väntar. På Lykkes första ord. Speciellt då hon blir upprörd eller annars bara vill påkalla mammas uppmärksamhet kommer det en harang med ord som närmar sig mamma.

"Amm-mamm-amma-amm-mamm-mamm" brukar det låta sen några dagar tillbaka. Någonstans där mellan 10-11 månader har mina andra två också klämt ur sig ett rent mamma. Så varjje gång hon klämmer ur sig just det dessa ljud så är det klart man kontrar tillbaka med mamma själv till henne.
Och andra små ljud Lykke börjat ha för sig är brumljud då hon sitter på Alvins bil som han fick i julklapp. Brrr brrr brrr puttrar hon så spottet flyger. Lilla hjärtat vad jag älskar henne. Det är så roligt att se hur hon utvecklas mer och mer och hur hon lär sig nya saker allt oftare.

Nyåret 2012, helt enkelt så bra som man kunde önska sig när man bara vill ha det lugnt och äta gott och bara vara.
Ishavstoast som förrätt, grisinnerfilé med vitlöksgratäng och pepparsås till huvudrätt samt en sallad till såklart och sedan till allra sist den där hallon och salmiaksparafaiten till efterrätt och alla rullade sig fram ungefär. Den sistnämnda frågade några efter receptet på. Jag skall försöka klämma in det här framöver.


Vännens son utropade att det var den godaste mat han ätit och jag smälte ju såklart som glass i solsken. Bästa kommentaren på kvällen ju. Speciellt då hans mamma berättade efteråt att han inte riktigt brukade vilja äta kött i "köttform" utan var mer en köttbullstyp.

Lite förrätt, den enda rätt jag fotade... Känner mig lite pinsam av att fotografera mat liksom på något vis ändå, även om det händer ibland.

Tusans dagar vad den rykte (rökte) just när det höll på tog slut, men innan poppade det en massa fina bollar ur den. Det var Alvins "raket".



Sedan skickade vi såklart en rislykta som nyårshälsning till finaste Lova i himlen.

Den flög länge och högt och långt, till slut såg man bara en ynklig prick på himlavalvet tills den försvann helt.

Så så här enkelt och simpelt firade vi vårat nyår. Gästerna drog sig vid niosnåret, svärmor hem till hunden så den inte skulle vara rädd när det började skjutas ordentligt och vännen till sitt med sin son.

Och sedan då barnen somnade redan vid 21.30 så var det jag och maken och teven med en chokladask och fotbadet maken fick av "tomten" (mig) i julklapp. Klockan 24 så kikade vi ut genom fönstret då andra firare började smälla av sina egna raketer. Vi såg nog 6 rislyktor, alla mycket vackra. Någon vågade sig på att skjuta upp ungefär 4 nödraketer också.
Vi önskade varandra ett gott nytt år och sedan kikade vi ännu mera på tv och kollade in tolvslaget med sitt Ring klocka ring. Efter det gick vi nästans och lade oss.


Hur var erat nyår? Trevligt om ni berättar. För det är genom bloggen jag också vill kommunicera med er läsare, för annars skulle jag ju inte fråga någonting alls. Så nu kära läsare. Allt gott med 2012. Hoppas ni får det ni känner att ni förtjänar. Kärlek, värme och respekt åt er som ger av det själva. 2012, gör det så bra ni förmår.

Nyårsefterrätten har precis flyttat in till frysen. En hallon och salmiaksparafait som är beräknad på 10 personer enligt recept. Måtte den bli bra. Hoppas att ni alla får ett trevligt nyår. Här skall vi städa och röja och laga mat innan min en vän dyker upp med sin son. Annars skall vi bara ta det lugnt. Äta gott?! och prata och bara ha trevligt. 


Jag önskar också att 2012 får vara ett bra år. Please let it be.

Och så kom det igen. Några ynkliga millimeter snö. Jag hoppas det får ligga över nyåret iallafall. Och himlen var också vacker några minuter idag på sena eftermiddagen. Ett tag stod den i brand bakom träden, på andra sidan vägen.

Jag sitter ännu och lurar på nyårsmaten. Inte skall vi ha någonting stort firande, den lugna familj vi är men det är roligt att laga god mat och trevligt att ÄTA god mat.
Bloggen hackar efter...Jag tycker nästans det är skönt att inte blogga faktiskt. Just nu.

NÅ... vad ska ni själva äta frågade jag. Berätta gärna. Har ni tips på någon god efterrätt då? Mottages gärna olika förslag, Danke!

Vilken blogg har du följt längst? och hur kommer det sig att den är såpass "bra" att du fortsätter följa den?
Själv har jag följt Tumadre ända sedan hennes son var riktigt baby. Jag har också följt Kakkakaffe innan hon döpte om sig. Då hette ju bloggen Skruttis och jag, vill jag minnas. så det är också några år nu. (Då hade hon ännu bara Marius).

Varför?
Jag tyckte att vi delade, på den tiden, mycket intresse för barnkläder, det var också roligt att läsa om någon som hade ganska jämngamla barn. Och Tumadre är ju i mina ögon en supertjej med tanke på att hon ensam uppfostrar sina två barn, och dessutom reser de jättemycket tillsammans de tre. Nu på senaste år läser jag inte varje dag Tumadre tex, men jag lämnar heller inte bloggarna bara sådär. Jag tror också mycket har varit jobbigt att läsa, då min Lova varit lite äldre än hennes Alice, och nu Är Alice äldre än Lova blev. Men som sagt, det är trevligt att kika in och se vad de gör, ibland.

Så dessa två bloggar är dem jag följt i flera år kan man säga.

Någonting måste vara helt fel. Det är mer vår ute nu än det är vinter, Ja det är ju till och med ganska varmt ute idag.
Jag skall fila lite på någon god nyårsmiddag också tror jag. Ifjol åt vi chevregratinerad rådjurssadel eller någonting sånt där. Men vad skall vi ha i år. Jag funderade lite på efterrätten, kanske man skulle testa att laga glöggpannacotta på skoj. Vi får se. Jag får googla runt lite. Vill inte ha något för svårkomponerat, men det måste ändå kännas lite "lyx".

Vad skall ni äta på nyåret?


Här nedan har vi Lykketrollhår vars hår har tagit ett språng och inte bara är bebishår mer. En liten kal fläck finns baktill där det nöts när hon ofta sover, men annars växer det och gror. Supersött. Kanske fröken har en rejäl kalufs tills i vår när hon fyller 1, vem vet. Och att hon redan funnits hos oss i 8 månader lite mer, det är också helt fantastiskt fint.