Dolce Bambini

Jag tittar på  bilder då jag väntade Alvin (tvåan) och hittade den här som ni ser nedan. Är några veckor mellan bilderna men nog blev jag onekligen ganska stor. Man blir ju så van med sin mage, den är ju liksom med en varje dag, men sen då man ser bilder så tänker man att den nog inte är så liten ändå. I vecka 33 bar jag ännu magen ganska högt med honom, precis som med barnet i magen nu, men sen började den sjunka även om den växte. Blev också ganska stor med Lova. Bekanta brukade säga att det var inte jag och magen som kom, magen kom med mig. Så kanske man kan se det, när man är så kort som jag är.

Vecka 27 av c.a 40 i gravidteten har jag nått nu. Barnet rör på sig ofta och har ganska regelbunda tider av sov och vakenhet, besvarar smekningar och lätta tryck utifrån med sparkar. Den trycker på mot revbenen och ibland har man tungt att andas. Nu närmar vi oss snart den officiella enligt medicinska termen höggravid.


Men annat som "händer" nu i vecka 27 är:


Bebisen

Du går nu in i den tredje trimestern och din bebis är c:a 24 cm lång från huvud till rumpa och 38 cm lång totalt! Den här stora lilla varelsen väger nu omkring 1200 gram, eller 1.2 kg! Den kommer dessutom att öka ordentligt i vikt under den sista trimestern, även om den inte blir så mycket större.

 

Om din bebis föddes nu skulle den ha mer än 90% chans att överleva. Även om den är långt ifrån färdigutvecklad så skulle den ha goda chanser att klara sig med rätt vård. Du har ännu ungefär 13 veckor kvar av din graviditet och under denna tiden kommer bebisen att fortsätta växa och utvecklas. Det är avsaknad av underhudsfett och surfaktant i lungorna som gör att bebisen behöver ligga i kuvös för att hålla kroppstemperaturen uppe och få hjälp att andas med respirator, men även andra organ som hjärna, lever och immunsystem är underutvecklade och kan ställ till komplikationer vid för tidid födsel.

 

Du

Nu når livmodern din bröstkorg, vilket kan göra dig andfådd, om du inte redan är det. Från och med nu och under de sista tre månaderna är det inte ovanligt att drabbas av kramp i benen, hemorojjder, åderbråck och klåda på magen. Inte så kul?

 

Tja, inga hemorojjder och inte heller åderbråck här ännu, tack o lov.

 

Den som vill och inte vet och ännu ej röstat får gärna rösta där i menyn till höger vem ni tror det är som gömmer sig i min mage. Jag får se hur länge vi suger på karamellen för er bloggläsare. Jag brukar vara ivrig att berätta om roliga nyheter liksom de flesta andra bloggare men nu har jag faktiskt varit tyst i över 2 månader redan och bara några vänner vet vem som gonar och växer i min mage.

Jag hade en riktig tröttkväll igår. Det tar ut sin rätt att baka bulle i ugnen. Man känner sig inte alls som då man var 23 år och väntade Lova, inte ens som man väntade Alvin vid 26, och även om man inte är lastgammal är man inte en yngre förstagångsmamma heller. Det höll nog MVC med om också. Att det blir tyngre när man blir lite äldre och sedan har man ju barn sen innan. Vi var också till svärmor/farmor på middag och så besökte Alvin och jag Lovas graven, vi tände en marschall för att Alvin ville tända just en sådan. Är fortfarande mycket snö att ta sig fram, men vid graven har det töat lite så man ser lite vad som gömts i snö.


Idag skall vi se vad vi hittar på för kreativt. Det är torsdag och snart helg igen, bara det känns skönt. Och gissa vad det gör på Åland idag? Jo men det snöar. Ovanligt. Snälla snälla solen kom fram och töa bort snön så småmningom, låt snödropparna ploppa upp och låt takdroppet droppa.

Idag har vi besökt MVC för att kolla att allt är bra med mig och magen. Jo, allt är bra men magen har vuxit radikalt sedan sist för c.a 4 veckor sedan.
I Vecka 21+4  (vecka 22) mätte dom magens SF-mått till 23 cm. Nu i vecka 25+5 (vecka 26) har den uppnått en mått av 29 cm. Det är 6 cm sedan sist hon mätte och nu ligger jag ännu mer över översta kurvan.
Hon sa också att det är mycket möjligt att barnet är stort och att det är ju bra om det blir snitt nu med tanke på mitt lilla bäcken, om måttet fortsätter i samma takt som nu. För mig känns det förvisso som ett + i kanten till måndagens slutgiltiga snittsamtal och nämna om hur magen vuxit och visa tabellen.


Allt annat var bra. HB behövdes ej tas för det var så fint förra gången. Vikten hade ökat några kg den med sedan sist. Blodtrycket låg på 122/65. Och bebisens hjärtljud var 158, samma sedan sist. Att magen vuxit börjar kännas, jag har ont i magen ibland (magknip) precis som med Alvin, och han var ju stor i lilla mig för själv är jag ju verkligen inte stor/lång med mina dryga 152 cm allt blir ju onekligen ihoptryckt ju mer barnet växer.
Nästa MVCbesök blir redan den 9 februari. Får se om kurvan planat ut lite eller håller i sig då.

Jag har varit på förlossningssamtalet idag. Det gick över förväntan. Jag hade varit nervös innan att läkaren inte ville lyssna eller ta en på alvar men det var riktigt skönt att komma in på rummet och mötas av ett sådant öppet sinne av läkaren.
Han hade ju kikat igenom journalen och mindes också att han varit med på förlossningarna för han frågade om han inte var med på mina. Jag hade ju tagit med mitt brev, som jag förut skrivit och skulle lämna till journalen där vid jul men sa att det gick inget vidare då med bokningen så han får det nu och kan läsa det om han vill. Det skulle han göra, t.om fler gånger sa han, i lugn och ro.


Så pratade vi lite om förlossningarna jag varit med om, hur barnen haft navelsträngarna om halsen och fått återupplivas och en hade fått ligga på barnavdelningen ett tag för att återhämta sig, om förlusten av Lova i våras, att bäckenet var lite trångt.
Han sa att han tyckte att snitt är att föredra i mitt fall och är helt inne på samma linje som mig. Han sa också att eftersom ingen kan garantera åt mig att det går bra nu så blir det tryggare att göra det under mer planerade förhållanden.


Så ja nästa vecka skulle jag återkomma, då han läst genom brevet men han sa också att jag inte skulle oroa mig, men det är klart att jag funderar ändå lite, att han inte drabbas av ångest och ändrar sig. Men knappast då. Han var faktiskt helt positivt inställd och ja nu får vi se vad det slugiltiga svaret av honom blir nästa vecka. Han sa att det var synd att jag behövde komma igen, men det var ju bara för brevets skull som han skulle ta i lugn och ro som sagt. Ja, så nu får jag hålla ut en vecka till, men sannolikheten att det blir ett planerat snitt av min tredje förlossnig är ganska stor just nu. Och han förstod så väl att det här handlade inte om rädsla för smärta osv som många andra kan lida utav utan helt andra jobbiga upplevelser som också påverkat barnet.
Jag var annars nöjd med dagens samtal. Tur att jag stod på mig med val av läkare att prata med känner jag bara idag. Jag känner att han lyssnade på mig, som människa och inte bara som en patient i mängden.

Imorgon är det dags för förlossningssamtalet. Det blev ju ombokat, men imorgon 10.45 finsk tid så kommer jag att träffa en av sjukhusets överläkare och diskutera när och hur förlossningen blir och kommer att ske. En hel timma blev inbokad till att börjas med. Jag hoppas vi kommer någon vart, en positiv sak är kanske att läkaren varit med under båda mina tidigare förlossningar och vet ju vad som hänt och så står det säkert en del i journalen. Just nu vill jag inte ta ut några reaktioner och känslor i förskott, jag får bespara dom tills imorgon. De tidigare förlossningarna har ju förlöpt bra ända tills utdrivningsskedet. Jag kan ta all kroppslig smärta i världen, för så ont tar det inte att föda barn, men att förlora ett barn, det gör ont i själen, hjärtat och överallt (tänker på Lova, och hur nära det var att mista dem vid förlossningens slut med). Och det är inget som bara går över poff som vinden vänder. Det här är lite sådant som skall diskuteras, om de tidigare förlossningarna och den kommande. Jag får berätta mer efter samtalet helt enkelt.

Beställde en skötväska från Campadre.fi kampanjerbjudande, en cerise Dadadoo. Jag höll på velade en massa mellan färgerna som fanns, brun, röd, cerise. Brun tänkte jag först, men sen tänkte jag att den kanske är lite tråkig om man skall ha den ett tag, och tog en grann cerise som får lysa upp kärran. Kan ju vara roligt med en annorlunda skötväska/färg än de mörka som oftast finns.


Till Alvin hade jag en vanlig svart, och så hade jag en SkipHop Blossom deluxe som jag sålde sedan. Blir spännande att få hem den här nu, som är både vanlig väska och skötväska i ett.

"Sweetheart är lika mycket en trendig handväska som en praktisk och kompakt skötväska. Väskan är tillverkad i quiltad lack och kan bäras i handen, på axeln eller hängas på vagnen. I väskan finns olika fack, nyckelhållare samt skötbädd. Väskan finns i färgerna svart, vit, rosa, cerise, brun och röd".

Finns inte så enormt mycket man gör så här lite över halvtid annat än att man mest väntar att tiden skall gå, man tittar runt på bebisprylar och annat smått. Köper nåt litet plagg ibland, klappar magen lite och får en spark eller två tillbaka och väntar på att veckorna skall gå.
Tittade förut på youtubeklipp med bebisar födda i vecka 26 och det är ju egentligen otroligt att det är en liten minibebis där inne, inte helt färdig för utsidan för lungornas skull, men annars färdig att de kan överleva med god hjälp och tur. Jag blev nyfiken och tänkte att på youtube måste det finnas klipp med bebisar som föds då, och mest hur stora de är då runt vecka 26 och hur de ser ut ungefär just nu där inne i magen som ofödda. Och ja egentligen finns bara några ord, otroligt, mirakel det man har där inne under sitt hjärta. Det är verkligen mycket bebis tidigare än många kan tänka sig ibland.


Igår var jag ut en sväng och åt thaimiddag och gick ett varv via KappAhl som hade köp 2 betala för 1 så jag fick 2 små bebisplagg för bara 6€. Som hittat. Har ännu lite smått att införskaffa för den första tiden i klädväg. Några sockor till och pyjamasar utan fot bl.a men annars finns det både kofta, bodysar, byxor och mössor, fleecedräkt m.m i byrålådan. Ett fåtal plagg har jag ju visat här i bloggen redan men inte allt.
Och varje barn är lika roligt att köpa något nytt åt, för det gör också vänta-barn tiden ännu mysigare och att det känns som tiden ibland rör på sig lite snabbare.

" Du står fortfarande i kö, var god och vänta " och pianomusik, den frasen har jag hört i c.a 10 minuter, vilket är en kort tid när man ringer sjukvården på Åland. Anledningen att jag behövde ringa var för att jag hade missat telefonsamtal från någon avdelning igår. Vilken gick inte att tyda då det var bara det vanliga 5355 som ringt mig. Jag gissade hej vilt på gyn.avdelningen dit jag har förlossningssamtal imorgon. Nu var det så att hon inte visste om nån ringt men kollade i datorn och då hade de ändrat min tid till den 18.1, så ja jag får väl åka då istället. Samtidigt den 18.onde skulle jag ju haft MVC besök så jag fick boka om tiden där, men fick komma redan den 19.onde, dagen efter. Efter att ha pratat tider nu i en halvtimma ( med kön inräknat ) i telefon känner jag mig helt snurrig främst för att jag hade för mig att det var den 18.onde på en måndag i huvudet. Nå nu hoppas jag att alla dagar och tider kom på rätt iallafall så man slipper betala för uteblivna besök pga något telefonmissförstånd.

Vecka 26. Och sakta mak närmar vi oss trimester 3, den tredje och sista delen av en full graviditet som är c.a 40 veckor, men inte riktigt än. Men snart är vi där. Nu är det inte många veckor kvar, ungefär 2 bara. Jag minns när man bara ville uppnå den magiska vecka 13, då risken för missfall minskar rejält hos gravida. Precis som med Lova och Alvin.
Och att få lyssna på bebishjärtat för första gången hos MVC, att få gå på första ultraljudet, mäta magen.
Alla små milstolpar man sätter upp i väntan på den lilla för att tiden skall gå lite lite snabbare ibland. Nu sitter man här med en rund mage som kommer att bli ännu rundare ( förhoppningsvis ).



Bebisen

Den här veckan blir din bebis drygt 23 cm från huvud till stjärt och väger omkring 900 gram.

Efter att i en månad har haft ögonen slutna så börjar bebisen att öppna dem under denna vecka. Ögonen är nästan helt färdigutvecklade.

 

Bebisen kommer att fortsätta att bilda underhudsfett, även om det vid den här tiden fortfarande är ganske liten och tunn. Vid förlossningen kommer den att ha samlat på sig tillräckligt för att klara den tuffa världen utanför livmodern och för att få det typiska rultiga bebisutseendet.

 

Blodkärl bildas i lungorna för att förbereda dem på ett liv utanför livmodern. Blodcirkulationen är fullt fungerande och navelsträng, moderkaka fortsätter att växa för att kunna försörja det allt större fostret. Moderkakan är nu nästan lika stor som bebisen.

 

Även om det fortfarande är alltför tidigt för din bebis att födas så skulle den nu har c:a 70% chans att överleva om den föds på ett sjukhus med rätt resurser.

Jag

Övre delen av din livmoder är nu c:a 6 cm ovanför din navel, och du kommer fortsätta att växa ungefär 1 cm per vecka. Om du har ätit balanserat och närigsriktig kost har du förmodligen gått upp omkring 7-10 kg fram till nu.

Eftersom bebisen ligger högre upp i buken nu så kan det hända att du ibland upplever att det gör ont under revbenen.

 

 

 

Alvin pussar magen.

Bilden nedan så ser ni Lova göra samma sak när jag hade Alvin i magen, då var jag i vecka 32 ungefär.

 

 

Lite smått och gott och fint finns kvar efter barnen var bebisar och Alvin är den som kom senast med sin 2007 års årgång, har tvättat upp två av hans filtar en Meandi med godisråttor, en med tummen och så har vi den ursöta gamla 70tals mössan med elefanter som jag fyndade på second hand en gång i tiden. Den är jättegullig tycker jag.
Kvar finns ju småsaker att införskaffa åt bebis i magen, som pyjamas utan fötter och med dragkjed, tycker knappar är jobbiga att fiffla med nattetid och den lille hinner ju bli pigg innan jag fått alla knappar på rätt vid eventuellt blöjbyte.


De med fot har mina bara trasslat in sig i, de har dragit upp benen ur foten på pyjamasen och fastnat i själva dräkten därför gillar jag bara de utan fot så kan man ha en socka istället om så är. Det är en fördel med att ha fått barn förut, man har lärt sig vilka kläder och saker man gillar och föredrar framför så mycket annat som säljs.
Mycket är sålt, mycket är använt så jag inte vill använda det, dvs urtvättat och nött och älskat men sen finns det några godbitar som de nedan som bevarats väl.
Nu har jag ju inte visat allt i bloggen som vi ( jag kanske då, min shoppingtoka ) köpt utöver det lilla ni sett, men det finns en del smått och gott.

Någon undrade vad vi tänkte döpa den eventuella pojken/flickan till och tyckte vi kunde skriva lite namn här i bloggen. Ja, det finns ju några små alternativ. Jag tycker flicknamn är lättare än pojknamn personligen och har nog alltid gjort.
Men de namn som är med på listan för pojke är möjligtvis Wilhelm då det var ett namn som ploppade upp i en dröm en gång, och det är faktiskt ganska fint tycker jag själv. Blir det en flicka så är 2 av namnen redan på plats för de  har Lova valt innan hon blev sämre, om hon skulle få en liten syster en dag, så det är Ida Josefin. Hon tyckte också om Emma, hon hade en docka som hon kallade Emma och så har hon en kusin som heter Emma.
Egentligen har vi inte tittat runt så mycket på namn, maken brukar vara glad om det kommer med ett släktnamn från hans sida sen brukar han vara nöjd med de namnförslag jag har gett honom.


Men just flicknamnet är i princip nästan 100% klart enligt Lovas önskemål isåfall. När Alvin låg i magen var också Anton en liten bubblare som Lova föreslog och kanske mycket för att vi läste en bok som hette Anton och Loppsockan, och går vi tillbaka till då Lova låg i magen och det kunde varit en pojke, skulle det sannolikt blivit en Noel.
Men överlag har vi tagit det lugnt nu med namn och sådant. Något jag gjort också sedan jag väntade Lova var att då jag besökte gravgården titta på vad människorna som vilar där hetat. Många gamla namn är ju också otroligt vackra.


När Lova låg i magen så var tex släktnamnen klara om hon skulle bli en flicka Maria Alice, Maria var efter min mormor och mormorsmor som jag har för mig att hette Sofia Maria ( Sofia heter bl.a min brosdotter ) och Alice var efter min mans mormor.
Men som sagt vi klurar på för fullt. Eller åtminstone jag.
Alvin heter Arthur Henry i sina släktnamn. Arthur var min mans morfar och Henry det var min pappa. Min mormor hette Siiri i förstanamn.


Bland pojkarna har Erik varit en namn som dykt upp som andranamn också så det var ett alternativt andranamn om Lova hade varit pojke.
Så summan av allting är att Lovas förslag är de vi har i åtanke denna gång, när det är dags att namnge den lille/lilla. Hon nämnde några alternativa pojknamn också utifall att.
Vi får helt enkelt se om ultraljudet haft rätt de gånger de sagt vad som gömt sig i magen. Men några små ideér finns som sagt. Och egentligen har just namnfrågan legat lite i lä. Vi känner ingen brådska ännu och det är ungefär 15 veckor kvar tills vi förhoppningsvis får möta vårat lilla mirakel.

Vecka 25 i graviditeten nu denna vecka, beroende på hur man vill följa det så var det ingång i vecka 25 för mig idag tisdag.
Enligt rutinUL som sjukhuset och MVC följer är det på torsdag. Hursomhelst har min barn alltid kommit runt sista mens. Har heller inte fått gå övertid för mycket då jag har lite litet bäcken.
Så 2 dagar hit eller dit nu då. Tog en bild ikväll nu så ha överseende med att jag har en gammal t-shirt på mig makens gamla t.om och är bh-lös, ve och fasa. Inte värsta snygga outfiten men det kanske är roligt för någon att kolla in magbilder då några som är gravida också läser vad jag vet.


Mer om vecka 25.


Barnet

Barnet kan känna igen din röst och reagerar mer på mammans röst än andra ljud. Ett korttidsminne har utvecklats. Barnet ligger och växer och mognar. Många rör sig mycket medan andra är mer stillsamma.

Redan från vecka 23 har bebisen en chans att överleva en eventuell för tidig födsel även om det ofta för med sig en del komplikationer.

Vikt 800 gram.

 

Mamman

Olika kvinnor har olika magar. På en del börjar det synas först nu medan andra fick mage för länge sen. En del är nästan helt runda medan andra har mer putmage. Barnet kan trycka mot din blåsa vilket kan göra att du behöver gå på toaletten oftare än vanligt. Många gravida börjar även få kramp i benen. Undvik att knipa med tårna eftersom det kan öka cirkulationen och fungera som en utlösande faktor.

 

Jag, ja jag mår nog hyfsat bra. Har haft ganska lätta graviditeter men lite ont i svanken om jag ligger på rygg för länge och skall vända mig i sängen. Inget direkt illamående och inte så mycket huvudvärk. Har heller inte några speciella cravings denna gång. Men jag börjar ha svårt att böja mig ner och även att ta på mig skor ståendes, speciellt om de inte bara är att sticka ner foten som i en stövel. Är ju bara 1.52 cm kort så det är redan ganska mycket mage på mig.

 

 

 

Vecka 25, och randen ovanför naveln är ingen hormonrand utan ett operationsärr sen tonåren då de tog bort min galla på gammalt hederligt vis, pga gallsten.

 

 

 

 

Sovpåsen jag bloggade om förut och den lilla blå bodyn med fiskar på kom igår på nyårsafton. En trevlig postavslutning på 2010.
Många har hunnit gissa i omröstningen också. Angående kläder så lägg inte så mycket vikt vid färger och mönster då ni röstar om ni ser på shoppingen. Jag köper helt enkelt det jag gillar. Någon trodde inte på pojke just för att jag hade en body med jordgubbar men Alvin har ju faktiskt en tröja som är rosa också och han är kille. Jag brukar köpa det jag gillar bara.
( Dock inom kanske någon form av rimlig gräns, puffärm på kille kanske inte ). Och rea är ju ännu roligare att fynda bland.
När man plockar med bebisen småkläder blr det verkligen så där, Är de så här små de är känslan. Och ja det är ju så små de oftast är. Lova mätte 49 cm och Alvin 51 cm, ändå var de bägge så småa tyckte jag. Men fort växer de. Från nyfödda till små rultiga bebisar.

Jag satt och jämförde lite bilder hur magen vuxit denna gång och den håller nog måttet. Hittade en bild från tidiga vecka 11 i början av hösten och så en nu för några veckor sedan när jag var i vecka 21. Det skiljer således ungeför 10 veckor mellan bilderna. Och magen verkar ju ha vuxit en aning.
För att ni läsare skall ha något att göra " i väntan på bebis " så har ni väl inte missat omröstningen jag lagt in på skoj i menyn?, där man kan rösta på om det är en liten pojke eller flicka som gömmer sig i magen på mig.
Huruvida vi berättar åt fler än de som redan vet, vem det är som gömmer sig i magen får vi se. Har sett mig runt och många berättar för fullt. Samtidigt är det roande att suga på karamellen i det längsta. Men tillsvidare så kan ni rösta på om ni känner för det. För eller senare lär det ju visa sig.

 

Mage i vecka 11 och vecka 21. 10 veckors skillnad.

Nu har jag nått vecka 24.

Var och lämnade blodprovet idag för glukosbelastningen de börjat göra på gravida här också. I och med att jag har väldigt svårt att dricka större mängder vätska på tid och fastande mage så fick jag ta ett blodprov, om det visade något underligt skulle de ringa under dagen men ingen har ringt så jag antar jag inte ligger i riskzoonen då, tack och lov. Blodprovet gick fingemang, jag var hemma igen inom 15 minuter då vi bor bara någon minut från hälsocentralen.


Har också varit till FPA med pappren som gäller min moderskapsledighet och allting var i sin ordning och de skickar ut papper sedan då när allt är beviljat och klart. Och bebis har levt rövare i magen idag och det bökar på, riktigt mysigt.
Bebisens ena Dunsbody kom i lådan idag. Hittade samma body i samma mönster som Lova hade på en mössa, det tyckte jag var lite roligt så jag beställde bodyn förut innan jul, så det var den som dök upp idag fast det är en till på kommande.
Gillar de färglada kläderna som passar både åt pojkar och flickor. Man blir glad av att bara titta på dessa.
Sedan är det en vanlig omlottbody med pingvintryck från Tutta. Sovpåsen borde också dyka upp i dagarna. Är lite ovant att igen få köpa kläder åt en liten baby. Alvin fick en tröja han med idag förresten. De har ju mellandagsrea nu.
Saknar bara en liten till att köpa åt, Lova.

Nu är vi ju inne i vecka 23. Fortafarande ibland känns det som om tiden sniglar sig fram samtidigt som det går fort. Det är ju onekligen en annorlunda graviditet, samtidigt som man skall vara glad och förväntansfull så tar sorgen efter Lova också stor plats. Och det måste den få göra. För det är också sorg över att dessa syskon inte får lära känna varandra och växa upp tillsammans och mycket där till. Men vid varje spark bebisen ger, om man är låg just då, så piggar dessa alltid upp och man blir varm inombords.


Mer om vecka 23.

Barnet väger runt 500 gram och är ca 29 cm långt från hjässan till hälen. Storleken kan jämföras med ett smörpaket. Bukspottskörteln utvecklas och börjar tillverka hormoner och insulin. Insulinet transporterar blodsocker till cellerna. Barnet utforskar sin kropp med sina händer och kan nu suga på tummen. Livmodern sträcker sig ca 3 cm över naveln. Barnet börjar få hudpigment, men huden är fortfarande mycket skrynklig. Svettkörtlar har utvecklats och huvudet har fått mer hår. Om barnet föds nu finns det en liten, liten chans att det överlever. För varje dag som går ökar oddsen att barnet klarar sig.

 

Kvinnan kanske nu har gått upp ca 7 kg. Det är vanligt att känna sammandragningar ibland, men detta är inget som är farligt för barnet på något sätt. Sammandragningarna är ett sätt för livmodern och kroppen att träna inför förlossningen. Om man har besvär av mycket sammandragningar kan det vara ett tecken på att man behöver ta det lugnt och inte stressa. Om kvinnan är stressad och har hög puls får barnet i magen automatisk högre puls. För att koppla av kan kvinnan vila minst en timme varje dag, utöva yoga, lyssna på lugn musik eller liknande.

Ja så har vi redan nått sjulafton. Den speciella dagen då de flesta skall vara glada, förväntansfulla, lyckliga och känna värme. Hoppas att det är så för de flesta. För oss är det ju en väldigt speciell jul i år. Den första utan Lova. Men vi får göra vårat bästa. Igår jagade jag rislyktor då jag hade tänkt att vi skulle släppa en åt Lova ikväll men hittade ingen, så jag får köpa till nyår sedan. Var lite sent ute med mina inköp i år igen. Men i år av mer medvetna skäl. I år gör vill vi främst fira jul för Alvins skull, och för att vi skulle gjort det om Lova hade funnits här också, och för att hon vill nog att vi gör det.


Från det ena till det andra så var jag på det där extra ultrat igår. Allting var helt bra, han kollade en gång till genom hjärta och njurar och mätte babyn som följer veckorna ganska bra. I vecka 22 vägde lilla bebisen ungeför som ett smörpaket 410 gram och följer således kurvan. Och nu går det fort, de flesta väger ju det dubbla i vecka 27 redan. Och sedan ökar det ju hela tiden. Och jag frågade också faktiskt om bebisen fortfarande hade samma kön och nu bekräftade han att det hade den, han t.om skrattade lite och sa " Nej, den har inte annullerat kön " och så visade han också närmare. Inte för att det är det viktigaste men när man fått höra en sort är man ju trots allt mer inställd på det nu.
Efter ultrat så var det lite lunch på stan, julklappsshopping och fika och så lite shopping åt bebis också.
Får ta igen bloggtemat lite senare. Nu idag och imorgon lär väl de flesta fira en massa jul så jag antar inte alla har så bråttom att se vad som händer i bloggen då, det finns ju roligare saker att göra.


Önskar er ännu en gång GOD JUL.

Har uppdaterat bebisens garderob lite. Så hemklickat och betalt är den söta sovpåsen på bilden nedan. Märket heter tydligen Millimeter. Men det var påsen jag gillade med sina klöver. Fanns påse med röda hjärtan också för den som gillar hjärtan men klövren var nästans finare på just påse.
En body åkte också med från Duns. En ljusblå med fiskmönster. Har mycket kläder från de två andra barnen men just favoriter som bodys och sånt är nog rätt urtvättat så nytt skadar inte, dessutom är nytt roligt när det förhoppningsvis kommer en ny liten krabat att få köpa lite nytt åt denne med.

 

Den fina sovpåsen med klöver.

 

 

Mönstret på bodyn.

 

Var till MVC idag med magen. Allting var bra. Till och med HBvärdet var bra på 132 och då har jag inte ens ätit järntillskott eller något annat speciellt. Skulle kanske vara apelsinjuicen då.
Magen mätte 23 cm i vecka 21+4 ( vecka 22 ) och har således vuxit nästan 4 cm sen sist. Så bebisen mår bra. Hjärtljuden var fina och fosterrörelserna fick ++ vilket är helt bra och som det skall vara.


Skall ta ett blodprov nästa vecka i mellandagarna eftersom de brukar göra glukosbelastning på gravida för att se om de finns risk för graviditetsdiabetes men jag har svårt att dricka sådana vätskor så de tar ett blodprov istället, OM det skulle visa något förhöjt får jag tvinga i mig drickat bara annars så är det helt okej med bara blodprovet.
Det där glukos är ju nytt här för mig då med de två andra barnen har man inte gjort någon belastning men det är ju bra att de inför sådana här saker.
Nästa besök blir 18 januari och då är jag nästans i trimester 3. Har också fått papper nu om föräldrarpenning som skall lämnas in. Så ja, det rör på sig sakta mak med denna graviditet också.
Ultraljud igen på torsdag då så får vi se om de lyckas ta alla måtten denna gång.


Tack också så jättejättemycket för alla fina kommentarer i gårdagens inlägg. Det värmer ett fruset hjärta.