EN LEKSAK ATT SPARA
Är det här en leksak att spara? Mitt svar: Nej. Resten av min familjs svar: Ja!
Och så här fortsätter det med diverse olika leksaker som tjänat sitt.
Maken och barnen är sparare vilket resulterar i smygbortkastning, förklaring eller stå ut med skiten och vänta på att högen ökar i " tjänat ut sig ".
En huvud och benlös barbiedocka.
Grymt öde, men det var en sån där billig sort där huvudet lossnar utav sej självt. " Sparisdocka ".
Och den kan ju vara väldigt bra att ha någongång, eller?
MAMA SMYCKET
" Mama-smycket " är lite unikt på så vis att alla pengarna går oavkortat till Musoma Children’s Home i Tanzania som är ett spädbarnshem. Bland annat går hjälpen till barn som förlorat sin mamma i barnsäng.
" Mama-smycket " har även ett litet " klöver " som är som en pusselbit. Det kan tex barnet ha eller så kan man ha det lilla " klövret " i det stora eller ha dom i en armlänk och kanske gravera dom med namn, och ha som namnsmycke.
" Mama-klöver " finns både i silver ooch guld och du kan titta på dem här och också beställa dom om du tex inte har nära till Guldviva. Smyckena är handgjorda.
En god gärning har jag gjort så här ett tag före jul, köpt " mama-smycket " och därmed skänkt pengar till spädbarnshemmet.
LOVA FORTFARANDE INLAGD
Lova är fortfarande inlagd men var frånkopplad sitt dropp en studn idag. Hon äter fortfarande dåligt och gnäller en del och är lättirriterad. Vi får se hur det blir med den kommande Uppsalaresan den 3 november. Allt beror på blodproverna och vad Uppsala tycker. Om det inte blir inkommande vecka så skjuts det sannolikt upp en hel vecka.
Tack till er som hunnit svara på frågan om svininfluensavaccinet.
MEANDI PARTY IGÅR
Sedan ett bra tag var jag bjuden på Meandiparty men sedan hamnade ju Lova in på sjukhuset. Men hon sa åt mig. " Åk du mamma och köp en klänning åt mig " Och eftersom både farmor och pappa var med henne på sjukhuset så åkte jag och Alvin iväg för lite fristad några timmar och fick vara oss själva bland andra, och det var minst sagt behövligt, att komma bort, få vara social med människor som lever ett " normalt " liv.
Jag hittade förstås klänningen jag nästans vet att Lova kommer att älska. En röd med vita små kattor. Samt landskapstunikan och bruna plyshbyxorna. Alvin fick bara en tröja. Vi fick god fika och jag hann växla några ord med värdinnan och även hon som säljaren och så en gammal dagis/klasskompis jag inte pratat med på många många år. Det mesta handlade om Lova.
Så Lova får snart sin klänningen hon ville ha och bad mig åka och titta efter trots att hon själv inte kunde följa med.
Bild lånad från Meandis hemsida.
LOVA INLAGD
Precis som jag mistänkte så blev det, Lova är återigen inlagd efter att rasat efter cellgiftdosen hon fått i Uppsala. Nu får hon dropp för att få energi. Vet inte hur länge hon blir inlagd men nog till lördag eller längre.
Hon har som sagt återigen tappat precis all matlust och vill mest ligga till sängs.
JAG FÅR FRÅGOR
Jag funderar på det här med hur olika svar alla får om vaccineringar. Både här och i Uppsala är Lova nekad att vaccineras, bl.a mot svininfleunsan men även de andra vaccinationerna. Medans en del föräldrar till cancersjuka barn vaccinerar sina mot svininfluensan har jag fått veta. Hur kommer dessa olika bud sig? Jag kommer dock att stå fast vid våra läkares utlåtanden, men klart att man undrar då det blir dubbla budskap. Så ni som vaccinerat, vad har era läkare sagt åt er?
Här kan man även på barncancerfondens hemsida läsa följande :
Vaccinationer
" Bör inte ges förrän ett år efter sista cytostatikabehandlingen. Det minskade immunförsvaret kan göra att barnet blir sjukt, framförallt av levande vaccin."
LITEN RÄTTELSE
Just nu har Lova börjat rasa rejält igen så nu verkar det som våra ljusa dagar för denna gång är över igen.
LITE NYTT ÅT ALVIN
Tröja: IdaT
Velourbyxa: Villervalla
Allt finns hos Lastenmetsola.
LOVA SKALL HA BLOD
Lovas blodprover var sådär, HB var nog ganska bra 127 men trombisarna ville ha blod, dom låg på 28. Så ikväll blir det att emla henne och åka in för klockan 19 ville dom sätta igång transfusionen för den hade ej kommit med flyget ännu men den var på väg. Så ikväll blir det alltså 2 timmar blodtransfusion för Lova. Hon fick åka hem efteråt igen om hon ville eller stanna. Antagligen vill hon hem men vi får se. Jag och Alvin stannar hemma då det egentligen blir mitt i göra i ordningför sängen tid. Kl 20 brukar mina vanligastvis krypa till sängs. Lova är ju snart 6 år så hon orkar lite mer än lillebror som bara är 2,5 år.
LOVA HAR BEKÄNNT
Lova har fått en liten svaghet för en speciell märkesglass. Och hon har fått upp smaken för en av de godare också.
Ikväll for jag med henne enkomst för att införskaffa glassen nedanför, men vad gör det, för jag fick ju faktiskt vara med och smaka.
Ben & Jerrys Strawberry cheesecake, says no more.
CVK OCH PAC M.FL
Venkateter, central (CVK): En plastslang som opereras, via huden, in i ett större blodkärl än de vi har på handryggen eller armvecket. Det som syns är en tunn slang på huden, vanligtvis under nyckelbenet, med ett kopplingstycke dit spruta eller droppslang kopplas. En CVK kan sitta i flera månader. Den opereras in för att underlätta vid långvariga behandlingar och för många allt svårare stick.
Porth à Cath (PAC): En typ av central venkateter. En liten ihålig dosa av titan opereras in under huden. Dosan är fylld med silikon. I botten utgår en plastslang som förs in i ett stort blodkärl nedanför nyckelbenet eller ibland i ljumsken. När ”porten” ska användas, för provtagning eller för att tillföra medicin eller dropp, används en speciell nål som är böjd i 90 graders vinkel. Nålen sticks genom tunn hud in i dosan så att spetsen når botten. Silikonet hindrar nålen från att glida ut. Till nålen kopplas kort slang som används för att ansluta spruta eller droppslang. Slangen tejpas fast på huden med en genomskinlig tejp; ”TV-ruta”. Nålen kan sitta kvar i dosan upp till 10dagar. Men däremot får den bara sitta kvar ett dygn innan den måste visas upp för en sjuksköterska, när barnet är hemma.
När Porth à cathen inte används syns bara en liten bula under huden och man kan leka och bada precis som vanligt.
Pas-Port: En liten Porth à cath som opereras in i armvecket. Ett alternativ fr.allt för tonåringar.
Perifer venkateter (PVK): En tunn, mjuk plastslang som med hjälp av en nål leds genom huden och in i ett blodkärl, vanligtvis på handryggen eller i armvecket. Plastslangen lämnas kvar och det som syns på huden är ett litet kopplingsstycke och ”vingar” som med hjälp av häfta fästes vid huden. PVK sätts av sjuksköterska. Det gör ont att bli stucken, men snabbt är man nästan omedveten om att man har en ”venflon, droppnål, nål, kanyl, intravenös infart, helikopter”. PVK kan sitta kvar upp till en vecka.
Källa. Barncencerfonden.
SÅ FUNKAR PAC
För den intresserade har jag hittat en bland många olika videos på youtube som visar hur man sätter en nål i sin PAC.
( Port á catch )
Lova brukar få en gul "fjäril" men det verkar finnas olika nålar av dessa också.
Ta er tid och titta på denna c.a 7 minuter långa video. Lova brukar ha kämpigare att sätta nålen. Trots emlasalva tycker hon det tar ont då en del sticker. Det beror nog på erfarenhet också vissa gånger går det bättre medans andra går sämre beroende på vem som sätter nålen. Har läst på en annan sida om just PAC, vet man med sig att man inte kan sätta nål i en PAC så överlåt då till en mer erfaren att göra det, för det kan kännas obehagligt att sätta nålen i den.
Dock underlättar den så, det är en kanonbra uppfinnig. All heder åt den som uppfunnit denna mekanism.
Klicka här nedan så kommer ni till filmsnutten.
JAG VILL INTE
Jag får höra så mycket konstigt ibland så jag blir trött bara av det. Dubbelsuck!
BESÖK HOS TITTUT
Lova är ganska pigg ännu men inte så hon är intresserad av dagis. Hon fryser ganska lätt och har ont i ögonen också fast hon har sina glasögon. Jag får se hur ofta hon vill gå till dagis, just nu vill hon göra saker hon orkar med, och det kan vara sådana här små besök som nu till Tittut. Dagiset är ganska långa dagar för henne fast hon bara har halvtidsplats mellan 9-14. Lova är egentligen en lugn tjej som vill se på tv, spela spe, läsa och baka. Och busa lite ibland, egentligen orkar hon inte i det rsanade tempot dagiset oftast har där det är mycket stoj och stim och mat man kanske inte kan äta och gå ut fast man är frusen. Är mycket att fundera på, även med det. Hon är ju annars ganska social men inte just nu igen.
HÄXBRYGD
Kanske hon ville "straffa" mamma för all medicinering månne.
Jo, drick drick sa hon mellan skrattsalvorna. Det var ett av dagens bus från Lova vilket tyder på att hon fortfarande är ganska pigg som orkade ta sig an denna uppgift.
MOR & SON
Jag har tittat på foton på min ena bror (halvbror om man skall vara korrekt men jag har aldrig gjort skildnad på mina syskon, vi är bara syskon helt enkelt, inte halvor och helor hit och dit) att fast vi , min ena bror och jag bara har samma mamma så finns det många likadana drag oss emellan, men mest för att vi liknar på mamma vår då. En som inte visste skulle nog kunna ta oss för de s.k helsyskonen vi faktiskt inte är.
DÖD STATIONÄR DATOR
ELTON HAR BLIVIT EN ÄNGEL
Lilla Elton som du kämpat. Du var och är en riktigt hjälte. Vi är många som sörjer dig men mest av allt din familj och din storebror Liam.
Eltons blogg finner du här.
VOLVO GRÄVMASKIN ÅT ALLE
Alvin och jag besökte Wirrans och åt middag där och sedan var vi till Dillen och till Sparhallen. På Dillen fick Alvin en ny leksak han sett tidigare på Mattssons här i Godby men den var dyrare här ute än i stan faktiskt.
Hoppas på att få en dag snart med Lova och göra något roligt också. Bara hon och jag.
På Sparhallen köpte jag bara batterier och så underlakan till sängen samt ett påslakansset som Lova skall få. Och smågodis såklart.
Alvin med sin nya radiostyrda Volvogrävmaskin.
( Joggingdräkt, Hummel )
( Knapptröja Molo, med älgprint )
FAKTA I REPRIS
Lova har neurofibromatos typ 1, ett fel på gen 17. NF 1 ärvs av en förälder eller så kan man vara en nymutation, Lova har ärvt sin NF 1 efter mig som har fått det från min pappa som fick det av sin mamma, sedan vet jag ej längre bak. Ärftligheten för NF1 är 50% för varje graviditet och barn.
När man har NF1 kan man få diverse olika svårigheter. Scolios, talsvårigheter, överaktiv, inlärningssvårigheter m.m och lättare just att få tumörer och en av dom är just opticusgliom. Svårigheterna kan vara lättare eller svårare för olika människor, en del vet inte ens om att de har NF 1.
Opticusgliom som Lova har är en lågmalign tumör av grad 2 som sällan ger metastaser. Dvs den sprider sig sällan, men är svårare att behandla. Det tar lång tid och den kan komma tillbaka.
När man har opticusgliom kan man inte operera för då riskerar man att förlora sin syn. Eftersom tumören just sitter på synnerven, opticusnerven.
Man behandlar genom att ge cytostatika (cellgifter) eller strålning.
Man strålar helst inte barn under skolåldern eftersom det kan medföra senutveckling, eftersom hjärnan utvecklas och växer.
Lovas behandlingstid är lång, 1,5 år. Och hon har behandlats med både onkovin ( vinkristin ) samt karboplatin.
Lova har för att underlätta sina behandlingar en port á cath ( PAC ) inopererad och där kan hon få sina cellgifter, och andra mediciner samt ta blodprover också.
Mellan behandlingar tas blodprover för att se hur Lovas blodvärden mår, om hennes HB sjunker till under 80 så får hon blodtransfusioner.
Ibland blir hon trött och måste läggas in på sjukhus. Hon blir också infektionskänslig och får inte umgås i större folksamlingar som tex. dagis.
Med behandligarna kommer också aptitlösheten. Då hon knappt vill äta någonting alls. En del kanske tycker att man inte skall ge pizza och hamburgare och annt skräp de få gånger de äter utan ordentlig mat men nu kära vänner, som inte vet hur det här är. Man skall vara glad om de ens äter 2 tuggor av pizzan eller 2 tuggor av gröten eller köttfärsåsen. Man skall vara glad att de överhuvudtaget vill äta för det blir väldiga smakförändringar då man får cellgifterna. Man ger helt enkelt det dom vill äta, för det dom kanske en gång älskat kan smaka avskyvärt nu. Och det gör tyvärr nästans all mat för många.
I Lovas fall har en eventuell "matknapp" varit på tapeten, men ännu har vi inte fått veta helt. En del barn får sond men det verkar enklare med en knapp tycker jag då det också är så lång tid hon kommer att behandlas.
Nu tror jag att jag har fått med det mesta som rör Lova för tillfället. Förutom cellgifter så tar hon just nu bara vanliga värktabletter ibland och antibiotika varje helg just för att minska risken för bl.a lunginfektioner.
Hon tar inte Neurontin eller Lyrica längre.
Hon får Zofran då hon fått cellgifter för att förebygga illamående och eventuella kräkningar.
JAG FICK EN FRÅGA
JA VAD SÄGER MAN
Dock var det väl modigt av mamman i sig att våga sig fram då hennes dotter också skelade men hon trodde knappast hon skulle möta en mamma med ett barn som hade cancer, då hon frågade. Jag såg att hon såg lite smått förvirrad ut av mitt svar men vad skulle jag annat svara då, om hon ens förstod vad jag försökte säga då det verkade en aningens svårt med svenskan, men sedan vad hennes förvånade uttryck berodde på, det vet man ju inte. Hoppas jag inte gav henne slag att hon nu går hem och tror att hennes barn också har en tumör, vissa personer har en tendens att bli hypokondriker.
JAG HAR LYCKATS BAKA
Eller ja kanske dom vart ganska bra.
Semlor med frön i.
ÄNNU EN BRA DAG
Men läkaren trodde att Lova snart skulle dippa igen av Uppsala cellgifterna. Han gav henne c.a 4-5 dagar till att må bra innan hon blir trött och håglös osv igen. Aptiten hennes är det ju sisådär med. Nu väger hon c.a 18,5 och brukar som frisk väga 20 kg. De funderar väl ännu på en s.k knapp. Jag väntar ju bara på deras åsikter om den själv jag, för hon äter ju inte så jättebra nej, men lite här och lite där. Så som de flesta cancerpatienter gör. Men ännu inget jag direkt är jätteoroad för.
Efter Lovas provtagning var vi till Hesburger, Lova lyckades få ner några pommes och lite Trip iallafall. Alltid något. Sedan skyndande vi vidare till KappAhl efter mjukisbyxor åt henne. Hon har verkligen dåligt med dom eftersom de gamla börjar vara för små och sedan har hon mest Nova Star byxor som använder men det är ju skönt med mjukisar också, så jag hittade 2 olika par där, ett par velour och ett par, sådana där "supersnygga" (tolkningsfråga, fast jag har vant mig ganska bra) harembyxor som hon kan mysa i hemma.
Nu är vi bara hemma, Alvin sover, Lova ser på tv och gottar sig med chips. Också sådant hon faktiskt kan äta med tanke på de kraftiga smakförändringar som uppstår i samband med cellgiftbehandlingar. Det är en lustig medicin på så vis, min mamma tex, hon fixade inte alls mjölk då hon fick cellgifter. Och så smakade hela hennes mun metall så hon. Som minst vägde mamma min runt 42 kg som normalt vägde 58. Och jag som är liten och kort, 152 cm väger omrking 48 så min mamma var som ett skelett ibland. Så ja, man blir oftast tunn av dessa cellgifter. Ja, så helt enkelt är man tacksam för vad Lova än får i sig, chips, pommes, plättar, pizza, skitsamma om det är skräpmat bara hon äter för man skall vara glad då de säger att de vill äta alls.
LOVAS FYNDIGA KOMMENTAR
I vår familj har vi tidigt klargjort för barnen att om man är död, ja då är man död och man kommer inte tillbaka mera. Lova vet att på kyrkogården ligger mommo och moffa och alla andra som är döda av olika anledningar som ålderdom, sjukdom eller kanske en olycka.
Imorse innan jag hunnit vakna till helt och hållet var Lova allmänt högljudd för att få upp alla så jag hyssjade henne lite och la till med kommentaren "du väcker döda" varpå jag fick ett rappt svar.
Lova är en ytterst trevlig samtalsperson som emellansåt blir både lillgammal och förståndig samtidigt som hon är det barn hon är. Dock har hon återigen mognat mycket mer än jämnåriga barn i hennes egen ålder.
Hon har även sagt att bebisar och barn och vuxna och gamla, ingen borde få "dumma knölar". Och i hennes ålder av snart 6 år borde inte barn veta så mycket om cancerknölar och att både bebisar, barn och vuxna kan få dom, och också tyvärr dö av dom. För att säga, man får knölar men ingen dör, det skulle vara att ljuga för henne.
Däremot vet hon att alla med "dumma knölar" får "knölmediciner".
" Ingen borde få ha dumma knölar "
sagt av Lova snart 6 år.
KENZO, FLOWER BY KENZO
Vad beträffar doften känns den blommig, varm och fräsch samtidigt men inte tung.
Jag tycker om parfymer och egentligen kan man inte ha för många, folk samlar på blomvaser, frimärken, dockor, små spriflaskor och allt vad nu kan tänka sig samla på. Jag samlar på ljuvliga dofter i vackra flaskor. Och man ka ha många olika favoriter som passar för olika tillfällen, humör och väder. Inga som helst bekymmer.
"Kenzo Flower by Kenzo är en unik parfym för alla kvinnor. Parfymen inleder med toppnoter av svarta vinbär, havtorn och bulgarisk ros för att sedan övergå i hjärtnoter av jasmin, viol och ros. Avslutningsvis avrundas Kenzo Flower by Kenzo i basnoter av vanilj och mysk. Kenzo Flower by Kenzo är en parfym som passar för användning såväl dag- som kvällstid."
SURFA PÅ ARBETSTID OCH LOVA SMÄRTFRI
(Fast äve andra arbetsplatser går att tyda på ett ungefär)
Sedan måste jag bara berätta vilka två helt helt underbara dagar det har varit, det har varit nästans som vanligt här hemma. Lova har inte alls haft ont på 2 dagar, hon har varit ganska pigg, inte så hon vill gå till dagis eller har någon större matlust men hon har inte behövt ta en massa värkmedicin och igår sa hon att hon ville gå ut och leka med lillebror till och med.
Dessa dagar är guldvärda så länge dom varar. Lova har också fått sova tyst om nätterna nu i några nätter, utan jämmer. Det är som om hon mådde bättre nu utan vinkristinen (oncovin) också, och inte få i sig cellgifter varje vecka. Jag vet inte alls om det beror på det men även av cellgifter kan man få ont men Lova hade ont före cellgifterna också, men de kan ha haft en bidragande orsak även dom, nu får vi bara se hur länge hon håller sig smärtfri igen då. Men just nu njuter vi de dagarna Lova faktiskt mår bra fast hon är trött.
PANIKARTAD MORSA
Hursomhelst hade hon ringt idag men jag visste inte alls vems nummer det var, så jag ringde upp utan att få svar och det enda jag kunde avläsa av numret att döma var att det kom från sjukhuset någonstans.
Vid 12 får jag tag på henne då hon skrattande påminner mig om vårt möte och att hon skulle vara hos mig om 15 minuter. Gudars skymning vilken panik jag fick in och röja undan det värsta men diskat hade jag ju gjort fast leksakerna var nog kringspridda. Hon försökte lugna mig med att hon hade egna barn och visste hur det var men jag brukar vilja ha rent omkring mig speciellt vid inplanerade besök.
Nu fick hon ju se den där riktiga sidan då man inte hunnit riktigt med dagen men då såg hon väl egentligen att det också var sant det jag nämt, att jag inte alltid känner att jag hinner med hemma och att mannen min kanske också blivit lite bortskämd av mig, flyttat från mamma till mamma. Det har jag ju bloggat om i ett tidigare inlägg någonstans och det kan man finna i arkivet någonstans, ni får leta lite själva om det är av intresse.
Annars är hon ju en rätt glad person och ingen man borde skämmas över att ta in till sig men jag skäms alltid, sedan spelar det ingen roll om det är svärmor, vänner eller bara min man om jag inte hunnit med, men sedan var jag uppvuxen med pedanta föräldrar där mattfransarna låg i fina släta rader och brödsmulor var nästintill tabu under köksgolvet, och jag känner mig minst sagt malplacerad i mig själv. Jag är inte sådär pedantisk men avskyr egentligen allt för stor oreda. Men att nästans ensam reda upp allt själv, det är tungt.
Däremot så finns det en sak min man skall ha värdens rödaste rosor för, han är en pappa barnen älskar, och tycker om att vara med, han är en närvarande pappa och pålitlig partner i så gott som alla väder.
Man kan få mycket men att få allt är kanske svårt. Jag nöjer mig nog ändå som jag har det, trots att jag kanske får göra lite mer än vad andra kvinnor skulle orka acceptera. Hellre en make som är lojal, generös och trogen och bra pappa och kanske lite lat i hushållet än en som är tvärtom.
NALLES RESA
Nu kommer de att skicka en resande nalle som förhoppningsvis når Lova här på Åland någongång. Samt att de gärna vill försöka hitta på något mer för henne, men mer än så här vet jag inte i dagsläget. Jag skall bara skicka in lite papper åt Nalles resa först så Nallesson som är alla nallarnas efternamn kan påbörja sin resa mot Lova här på Åland.
Edit * läs mer om hur det går till.
Nalles resa
SKOFYND ÅT MAMMA
Nu börjar det kännas som jag uppdaterat lite i min egen garderob när jag dessutom fick de där H&Mkläderna jag beställde för ett bra tag sedan. Har varit väldigt malätet där i skåpet mitt, även på skofronten. Är ju så roligt att köpa kläder till barnen ju men också mamma måste få lite någongång.
Nu så slipper mamma segla omkring i gympaskor och de andra vanliga promenadskorna hela tiden.
BLODPROVER OK
Utöver det har hon klarat sig på bara 2 Pamol-F igår mot att behövit ta massor mot nervsmärtorna i armarna. Vi får se hur länge det håller i sig, när blodvärdena sjunker brukar smärtorna bli mer markanta. Jag känner att jag har ordentlig bloggtorka just nu, och att det bara blir samma och samma för att läsa. Men ni verkar tappert hänga fast vid bloggen iallafall när jag kollar statistiken. Det ger mig iallafall lite mer ork att fortsätta hålla bloggen levandes.
RUGGIG HÖNA
Vad beträffar Lova så har hon mått ganska bra i helgen. Alvins hosta är borta i princip. Får se om Lova slipper förkylningen, det är ingen enorm förkylning heller så, tack o lov, men lagom till att känna sig som en ruggig höna emellansåt. Kanske den inte hunnit bryta ut helt eller så är det bara något snabbt övergående.
ALVINS NYA JACKA
SMÖRGÅSTÅRTA A´LA DOLCE BAMBINI
Garneringen är sallad gurka,gravad lax, nötstek med pepparsmak, samt kräftstjärtar. En helt Ok kombination.
På sidorna satte jag bara vanliga ostskivor denna gång. Brödet var helt vanligt vitt rostbröd som jag kapade kanterna på. Jag hade också lite mjölk och blötte ena brödlagret innan jag la fyllning på det så det inte skulle bli så torrt.
Tid c.a 1,5 timma med diverse små avbrott.
EN LUGN LÖRDAG
Jag tänkte försöka få in en bild på den sedan för de som nu intresserar sig för det.
Nu har jag uppdaterat bloggen med dagens första och egentligen totalt meningslösa inlägg. Men det har inte hänt något som skulle vara spännande nog att blogga om, ha överserseénde, min blogg är inte bara en blogg om Lova och hennes sjukdom. Här kommer som sagt att ventileras en massa olika saker och även dyka upp sådana här helt vanliga tråkiga inlägg också.
12 RUM ÖVERLEVER 9?
Överleva denna skitsjukdom som snuvar dom på något som skulle varit deras bästa tid i livet, deras barndom. För barndomen kan man aldrig återskapa helt. 12 rum... hur många överlevare fanns där denna gång? Barn med droppställningar, barn i rullstolar, barn som orkade gå för egen maskin. Barn med hår, barn utan hår, barn som var småa runt året och barn som började närma sig första tonåren, förskolbarnen runt 7-8 år
Och våran familj, den tystlåtna storvuxna pappan med den lika tysta flickan som en annan pappa frågade om vi kommit på samma båt från Åland, ja det verkade som om vi satt två Ålänningar där. Men han ruskade tyst på huvudet men man hörde att han inte hade svensk dialekt iallafall. Pappan som frågat verkade varit där hur länge som helst och verkade se positivt på framtiden trots allt elände lyste det om människan och han verkade ha koll på många som kommit och gått där.
Eftersom han frågade efter jag berättat att Lova vakat inför sin EEG och var trött då vi kommit med färjan från Åland.
" Jaså kom ni 2 med samma båt då " frågade alltså den glada pappan. Nej vi kom inte med samma båt, men vi verkade komma från samma land, varpå pappan fortsatte berätta att det var en Åländsk familj där för några år sedan men ett äldre barn, närmare tonåren. Ja tänk, han pappan har nog varit med några år redan. Men med den glädjen han utstrålade så finner man nog styrkan också.
FICK TVÅ FRÅGOR
"En fråga som kanske inte går att svara på,
Hur många procents chans finns det att Lova klara sig?
En fråga till,
Hur kommer det sig att ni åker till Uppsala för om jag fattat rätt bor ni ju på Åland finns det ingen vård för Lova i Finland?
------Hoppas att hon kryar på sig------ "
På den första kan jag inte svara helt. C.a 65-70% lever efter 5 år, efter de fått diagnosen oavsett tumörsort i hjärnan. Men sen så finns det ju en viss risk för återfall.
På fråga två kan jag bara svara att Åland samarbetar med Akademiska i Uppsala och det är jättebra. Eftersom vi på Åland föredrar att prata vårt modersmål svenska och dessutom kan komma till ett väldigt bra sjukhus med god kunskap samt olika apparater som inte finns att tillgå här på Åland.
Hamnar man däremot till TYKS i Åbo så går det till 98% garanterat enbart på finska. Tro mig, jag har haft båda mina föräldrar på TYKS och även legat där själv, de få som kan svenska vill helst ändå prata finska. Barncancervården i Finland kan jag förövrigt inte uttala mig om desto mer, bara att vi är glada som blev vidare remitterade till just Barnsjukhuset i Uppsala. Och vi är ju inte de första utan många familjer remitteras dit. Så delvis av språket så är vi där.
SJUKHUSET IGEN FÖR BLODPROVER
ALVINS HUMMEL
VOLGA
Man hittar intressanta gamla låtar på youtube.
Och det svänger faktiskt även för finnarna.
STRUMPBYXOR PÅ POJKAR
Alvin klär sig i nästans alla färger, ja han har även en rosa tröja på med en moped som tryck, och strumpbyxor. Och om nu han är bög beror det knappast på att jag klätt honom i rosa eller strumpbyxor. Och det är inte ett enbart ett plagg för flickor.
Tänk att det jämt är fel på något, för någon.
Är det inte för billiga kläder, så är det för dyra, eller så är det för fel färger, eller för fel intryck om det råkar vara kamofärgade kläder osv osv.
Ja gudars skymning som man brukar säga, slappna av lite. Det är bara kläder och de flesta klär väl barnen i det dom tycker är fint och barnen trivs i och kan leka i. Men att välja bort kläder som strumpbyxor och rosa på pojkar det är ju liksom bara löjligt, om det beror på att välja kläder efter kön.
Men sedan behöver man ju inte skrida över gränserna helt bara för att visa att man inte bryr sig om något alls och klä på spetsklänningar eller puffärmar även om barnet inte vill det oavsett kön, mindre barn kan ju knappast neka eller så tycker dom kort och gott det är festligt.
Alvin skulle säkert klä sig i klänning om jag bara gav honom en. Dock har jag inte gjort det och tror knappast jag gör det heller, rosa tröjor OK, strumpbyxor OK, klänning till utklädning på pojkar OK, tillsvidare.
BOTANISERA BLAND PARFYMER
Köpte till och med den sista dom hade framme på denna resa. Lite dyrt men sedan köpte jag inget annat åt mig själv i Uppsala heller. Parfymen jag köpte är från Dior och heter Miss Dior Chérie, Léau, och man blev sisådär 47 euro fattigare.
Maken köpte saker på en annan hylla som inte alls faller mig i smaken så det jämnade ut sig.
Toppnot: Apelsin-essens (Fräsch)
Hjärtnot: Gardenia (Vibrerande)
Basnot: Vit Mysk (Mjuk)
“Miss Dior Chérie L'eau är en glad pastell doft. Det är en doft som är född på våren, den framkallar uppvaknandet av naturen och känslorna. Miss Dior Chérie är en uppfriskande doft som exploderar med förtrollning. Det är en fräsch, uppiggande doft, ett löfte av pastell lycka för en elegant ung kvinna, som är full av liv. Med hennes gnistrande närvaro, väldiga charm och vardags elegans, symboliserar hennes skönhet fräschhet och spontanitet” -Francois Demanchy, Diors Parfymör
LUGN SKÖN NATT
Alvin har blivit förkyld, han har fått en hemsk kruppliknande hosta och det låter som en skällande hund när han hostar ibland, speciellt i natt var det jobbigt och han kom upp en stund.
Annars är det lugna gatan idag, jag måste dock via apoteket och hämta hem värktabletter och sedan nässpray åt Alvin vid behov. Måste även springa in via posten och hämta ut två paket. Åt barnen men allt är ju i samma område så det går nog bra.
Skall försöka hinna besvara lite kommentarer i bloggen idag också. Hann inte med så mycket sådant i Uppsala.
SNART BÄR DET AV HEMMÅT
Snart bär det av hemmåt igen, taxin kommer om drygt en timma för att föra oss ner till färjan i Kapellskär.
Lova har gjort sin EEG nu och den visade inga avikelser.
Dagens bra nyhet, dagens andra bra nyhet. Nu skall Lova bara få cellgifter var tredje vecka och inte varje vecka som förut, om allt går som det skall. Och hon skall inte ha Onkovin mer vad jag förstått. Nästa Uppsalatripp är inplanerad den 3 november om allt går som det är tänkt och vi får se om vi åker alla 4 igen eller om jag och Alvin stannar hemma den gången. Ingen idé att planera.
Det snöade i Uppsala idag också, och har regnat också men annars har det varit okej hittills med väder och vind.
Har också fått en förfrågan i bloggen av en intressant variant. Vi får se vad som händer, jag har mailat dom iallafall så får vi se om de återkommer, låter onekligen som ett intressant projekt dom har valt.
"Hej!
Vi är tre tjejer som går tredje året på gymnasiet. Vi håller på med vårat projektarbete som är att skriva en barnbok om en flicka med hjärntumör.Vi vill där öka förstålesen för sjukdomen hos de barn som har den eller som har närstående som har den. Vårat mål är att försöka få boken tryckt och sprida den genom att skänka den till sjukhus och bibliotek.
Vi har läst din blogg och vi tycker att den är väldigt bra och användbar för vårt projekt. Vi undrar också om vi skulle kunna få ställa några frågor till dig angående Lovas diagnos, behandlingar och andra tankar som hon har?
Tack på förhand,
Miranda, Fanny och Marie"
Frågan jag fått.
12 RUM, ALLA FULLA
KORT NATT
Blä och usch men det var neurologen som tyckte det här skulle göras. Får se om det visar något som det inte skall visa. De gör detta för att hon brukar ha ont i armarna.
I UPPSALA
Är i Uppsala just nu på avdelning 95A, Lova har fått sina cellgifter och värkmedicin, träffat läkare och allt det vanliga, fått fjärlien på plats i porten och så skall vi väl få träffa en neurolog någongång inom snar framtid och prata om Lovas värk i armarna.
Annars är allt som vanligt och resan gick bra, det var lugnt på båten och vi åt sjöfrukost fast det gungade en del där uppe och en gubbe mitt emot sig satt och borrade in sitt ena finger i sin näsborre gång på gång, riktigt grävde med halva fingret medans jag försökte äta.
När Alvin sov så gick jag med vagnen ned till stan, börjar känna mig ganska trygg där nu efter 1,5 vecka där i somras. Vågar mig åt alla håll där nere nu utan att nervöst måsta memorera alla gator. fikade på Landings, ett konditori och så hittade jag en tröja på Polarn o pyret åt Alvin, försökte leta något åt Lova men tyckte det är bättre att hon kan välja något själv sedan och det tyckte hon också lät bra. Alvin sov i nära på 1,5 timma så jag promenerade mest omkring med vagnen i det kyliga men ganska fina vädret, var roligt att kunna gå ner och titta lite iallafall.
VINTERKÄNGOR MED DRAMATIK
För att överraska Lova hade jag slagit in dom som ett paket och hon tyckte det var jätteroligt med en överraskning. Mamma fick också en överraskning, kängorna var i olika storlekar. Så maken fick åka och byta ut dom så vi fick båda i hennes rätta storlek.
Kangaroos Roostex kängor åt Lova, på bilden i rätt storlek och inte en av varje.
Gav 20 € för dom på rea, nypriset var 55 €.
REGNIG MÅNDAG
Tanken är alltså att vi åker hela familjen denna gång, antagligen regnar det i Uppsala så jag kan inte gå ner på stan denna gång heller då vi kommer fram som jag skulle tycka var trevligt eftersom det annars tenderar att bli en lång dag om vi alla 4 sitter på avdelningen och det är ju ganska nära ner till stan trots allt om man är rask på att promenera, så dryga 10 minuter tar det ungefär. Men som sagt, med min tur regnar det garanterat. Och jag tycker det verkar jobbigt att gå med vagnen och balansera ett paraply i andra handen. Fast visst allting går väl. Men jag hoppas på vackert väder eller åtminstone inte så mycket regn att man inte kan gå ute.
Efter Lovas blodprover idag så var jag och barnen och åt lunch på Kotipizza. Barnen åt glatt upp allt jag skar upp åt dom, pizza går alltid hem hos mina barn, ja utom då Lova är som sjukast då vill hon ju knappt äta alls.
Nu lär hon imorgon få sitt karboplatin och så tar det dryga veckan sen rasar hon samman igen, och vi får se hur det går då. Lova fick ju en massa blod sist, ja så mycket att HB steg från 82 någonting till 140.
LÄSTIPS
Boken handlar om Stuart och hans uppväxt och hur han och hans syskon misshandlas och utnyttjas sexuellt av Stuarts styvfar. Senare i vuxen ålder har Stuart livet av sin styvfar och hamnar i fängelse där terrorn fortsätter. Dock så lyckas Stuart få lägsta fängelsestraff, och hur det går till får ni läsa själva i boken som finns att beställa bl.a på AdLibris.
Boken är lättläst, nästans som en dagbok och jag kan rekomendera den varmt. Ibland blir det lite väl magstarka stycken där man häpnar över den kraftiga misshandel som förekommer så man förundras över att Stuart ens överlevde sin barndom. Läs den om du behöver vakna upp ur en annars vanlig vardag för sådant här förekommer tyvärr hela tiden.
FORTSATT LUGN HELG
Lova har klarat sig bra på bara Pamol-F och Burana, så peppar peppar, ta i trä, det är bra så länge det varar.
Lite jämrar hon sig på natten men hon har inte direkt ont då jag frågar så jag vet inte riktigt för tillfället.
* Edit. Jag har fått förfrågningar av läsare var ifrån jag beställde Alvins Didriksonvinterjacka. Den kommer ifrån Nelly.
NY VINTERJACKA
EN HELT VANLIG LÖRDAG
Kanske man skulle baka idag nu då när det gick åt pipsvängen sist då det istället blev sjukhuset. Tror barnen skulle tycka det var roligt, men sen får mamma äta upp allt iallafall. Sedan Lova blev sjuk så har hon nästans ratat godis och glass och annat gott också, inte ens det lockar henne som förut. Och kanske man idag på dagen kunde påta ned vårlökarna i jorden. Ja, vi får se vad som händer för det är ingen idé att planera.
(Tack och lov är just denna knippe inlämnad nu)
KVÄLLENS TIPS
Nu ikväll laddade jag gratis och lagligt hem Zebran, som är ett lärospel för barn i åldern 4- 9 år. Jag tycker även ni skall ge det en chans. Man kan räkna, hänga gubbe, spela memory och en massa massa mer i detta spel.
Ni kan hämta hem spelet här på Zebran. Jag hoppas era nyfikna barn får mycket nöje med detta spel, det är inte världens vackraste bilder i det, men de är enkla och bra grafik och lättförståeligt. Lite mattekunskaper eller någon läskunskap kan behövas i vissa av spelen Zebran innehåller.
FREDAG,EN OK DAG
Nu har jag precis ätit middag och hängt tvätt. Hamnade i köttfärssåsträsket ikväll men det är ju gott så det gör ju inget.
Lova i sin tur skulle slippa Lyrica och Neurontinen och bara ta Pamol-F och burana. Och blodvärdena har varit fina. Måndag blir det nya blodprover och sen bär det väl av till Uppsala igen då den 13 oktober. Läkarna här skulle diskutera den eventuella knappen på Lova också, så hon de dagar hon rasar ihop och inte kan äta, få näringen via den.
PYTTEMJUK
Och vem tusan är pyttemjuk undrar ni som inte vet. Jo dom jobbar med att ge ut giltiga lagliga koder för att aktivera windows igen. Så jag är ju laglig jag i oftast vanlig ordning och när jag formaterade om datorn måste man ju igen aktivera windows, över nätet eller via telefon. Jag fick inte kontakt med nätet så jag fick glatt ringa dit bara. Pinsamt att inte höra alla siffror rätt men mest skrattade hon åt mig eftersom min kod stämde med hennes och jag hörde fel då jag fick en ny nyckel av henne i min tur men nu är det aktiverat. Min hjärna är inte till för teknik och engelska klockan 10 på morgonen. Men nu är allt i sin ordning återigen. Tänk på det här ni som tänker vara lagliga men inte formaterat innan, ni får 30 dagar på er att ringa pyttemjuk eller installera om allt återigen. Jag har varit med om det en gång förut för något år sedan. Men så länge ens egen nyckel stämmer överens med deras är det lugna vattnet.
Och varför måste man nu ringa pyttemjuk, jo de vill i den längsta möjliga mån förhindra just kopiering.
TILLBAKS TILL SJUKHUSET
Jag skulle lämna Alvin till parken idag men han i sin tur har fått jobbig separationsångest, eftersom pappa är mycket borta på sjukhuset i längsta möjliga mån och ibland på jobbet och lite däremellan försöker få egentid med Alvin, så tolkar Alvin det som om jag också skall lämna just honom och inte hinna med honom, han klamrade sig fast och ville inte alls stanna i parken. Så han följde med mig hem igen och sedan ringde jag sjukhuset då Lova började spy på nytt då vi kommit hem.
Läkaren misstänker att det är den nya medicinen, Lyrica som gör henne så här, då det är en av alla biverkningar, och de var ju inte bara några jag berättade om förut. Lova ville inte följa med hem och vi kände att det var det bästa att hon fick stanna över natten på observation eftersom hon reagerade så starkt nu efter några dagars användning. Min man blev hemskt upprörd då han fick se informationen om dem dessutom. Det är ju inte direkt någon medicin som direkt skall ges åt barn under 18 år helst enligt informationen om dom på Fass. Det är heller ingen som gett oss direkt information om just Lyrica åt oss, men som tur är finns ju Fass som är riktigt bra och tar upp läkemedlen med bild och all viktig information.
Ja så det känns som om vi hoppar ett steg fram och två tillbaka precis hela tiden. Stackars Lova, stackars Alvin, snuvas på barndom och syskonskap. Det här är inget värdigt liv för barn, barn skall få vara friska och krya.
Lova får dock mycket beröm, både från dagis och sjukhus. Att hon är glad och viljestark och positiv nästans jämt trots cancern.
FÅR SE HUR DAGEN BLIR
Eller om det är medicinerna som blir för många och för starka.
Jag måste ringa 2 samtal idag också bara jag hinner och jag som typ har telefonfobi, jag tycker inte alls om att ringa en massa olika ärenden men nu om aldrig förr får man avvänja sig vid den med och vackert ringa överallt, tänkte föra Alvin till parken idag och hoppas på att han vill stanna och leka några timmar där. Vädret ser ut att bli fint idag iallafall. Om Lova orkar upp sen kanske hon och jag kan baka något också annars kanske jag skulle ta och göra det själv.
Ja och så har vi fått en råtta som gnager för fullt på natten precis någonstans i sovrummet. Vi har ju en oinredd vind också där de säkert klättar upp och tar sig in på något vänster och vis.
Ruben vakna, gör din plikt nu och ligg inte där och jäs!!! (Syftar på våran katt)
BRA DAG IDAG
Jag fick en fråga tidigare också om vi brukar åka helikopter direkt till Uppsala men nej så enkelt har vi det inte. Vi får åka med egen bil eller sjukhustaxi och färjan över då förståss. Så resan brukar ta c.a 3,5 -4 timmar allt som allt från Åland och till Uppsala.
LOVA ÄR HEMMA IGEN
Vi har hunnit ha möte på sjukhuset idag också med läkare, socialkurator och dagispersonal. Lova lär antagligen att komma att bli lika dålig varje gång hon har fått karboplatinen i Uppsala. Då kan det återigen handla om inläggning och blodtransfusioner. En eventuell knapp kan komma på frågan också men den sätts i såfall i Uppsala.
I och med att Lova troligen rasar varje gång så här så kan det handla om kanske 1 vecka per månad på dagis. Däremellan skall hon också hinna återuppta sin talterapi också. Ja nu får man bara flyta med, ta en dag i taget så som vi alltid har gjort.
68 veckor kvar med cytostatika (cellgifter) om allt går bra.
79 veckor då vi startade.
HUMMEL,HUMMEL,HUMMEL
Jag fann där att de hade rea på några av sina Hummelkläder och köpte direkt ett set åt sonen ocn en swettisjacka åt Lova. Allt tills nästans halva priset. Är väldigt nöjd. Dock kommer Alvins kläderna att vara för stora då jag medvetet valde 98 på hans kläder och han drar 92 nu. Men då får han växa i dom. Tyvärr var byxorna till Lovas jacka slut.
SJUKHUSNÖJEN
Idag kom polisen till oss på sjukhuset också. De besökte Lova en stund. Frågade hur hon mådde och om hon ville fråga dom något och sen sa dom att de absolut inte tar barn som inte äter upp maten det är bara sådant dumt struntprat som en del föräldrar hittar på åt sina barn, sen skrattade dom.
Tydligen har polisen tisdagar som besöksdag på barnavdelingen men de kommer inte alla tisdagar men lite nu och då. Lova undrade också varför jag inte tog kort av dom efteråt men jag sa att jag inte vågade med glimten i ögat.
Lova verkade nöjd över att det kan dyka upp både clowner och riktiga poliser i polismundering. Och nog var det ju rätt stiligt par som kom in. Värre kunde mamma fått titta på. (ha,ha) De stannade kanske 10 minuter och sen gick de vidare, han ena polisen berättade att hans dotter hade likadana glasögon som Lova, fast blåa. Lova verkade glad åt det också.
EN DAG PÅ SJUKAN
Hon fick 3 påsar blod idag, det tog ett tag att ge, och glucos har hon fått och värkmedicin både via PAC.en och i rumpan via supp. Och så Lyrican då.
Alvin fick några timmar på tumis med pappa och jag fick några för mig själv med Lova så under permisen for vi till Lilla Holmen och Lova är verkligen vinglig nu och har dålig kordination och gång, det är cellgifterna och alla annan medicin och tumören i sig som gör henne sådan. Hon råkade slå i huvudet också i piratskeppet där, hon börjar bli så lång och böjde sig inte ned vid en stolpe och fick den rakt i pannan och så fick hon en bula som blev blå nästans direkt och nu kunde hon lätt få blåmärken också då neutrofilvärdet eller vad jag skall kalla det inte var så högt. Hennes blödningsrisk ökade också.
Iallafall hoppas jag att blodpåsarna höjer alla hennes värden.
Vi hann också via Dillen och köpte en ny pysselbok och en plansch hon nu har uppsatt på sitt rum på sjukhuset. Vi delade på en pizza på Kotipizza. Det blir många pizzor känns det som men för Lova kvittar det, för nu vill alla bara att hon börjar äta lite igen.
Vi fick också veta att det inte blir Uppsala imorgon bara möte och Uppsalaresan är inplanerad först nästa vecka den 13 oktober. Och nu får jag se då om det blir nya cellgifter imorgon men de skulle ta blodprover iallafall. Kanske de låter cellgifterna vara nu då eftersom hon egentligen skulle ha den dosen de ger i Uppsala, karbloplatinen.
SOMEWHERE OVER THE RAINBOW...
Idag ville inte Alvin åka till parken utan han ville följa med mig till sjukhuset och träffa pappa som är mest med Lova nu, för Lova vill mest vara med pappa hon igen i sin tur så det blir knepig situation igen men några timmar varje dag försöker vi alla träffas. Är inte jag där vill hon att jag kommer och är jag där så frågar hon efter pappa så fort han försvinner ut. Så vi skall precis börja åka in, men först måste vi via banken och ta ut pengar och tanka bilen.
Solen skiner iallafall idag så då kan Alvin och jag gå med vagnen sedan istan om så är. Lova skulle tydligen få blodtransfusion igen också.
Ja såklart måste en stolpe komma med på bilden också.
LUGN KVÄLL HEMMA
Lova var glad för hon fick 4 gratisböcker från biblioteket.
Läste lite medans jag la Alvin och sedan då jag loggade in på min blogg såg den helt skitskum ut. Jag fick panik och tänkte att nu har någon knackat in sig i min blogg och rör runt där inne så jag radera kodmallen och la in samma igen och nu funkar den samt att jag bytte lösenord. Utifallatt.
Jag fick besked idag att jag har fått handikappsbidraget beviljat för Lova och det kändes också bra.
LOVA PÅ PERMIS IGEN
Solen kom ju upp till sist idag iallafall, fast det har blåst kallt. Nu skall Lova se på Kalle Anka på video. Och jag skall avrunda inlägget här.
RUGGVÄDER
Ruggväder ute, man vill knappt lämna det varma täcket i sängen för att gå upp på det kalla golvet. Även solen lyser med sin frånvaro. Nu är det knappa månaden kvar tills jag fyller 30 år också. Här lär det ju inte planeras in kalas heller eftersom vi bara lever för dagen nu. Jag har i princip slutat planera allt för långt. Med Lovas sjukdom går det knappt, inte nu då hon har ont och de försöker lösa det mysteriumet. I går skrek hon att hon hade så fruktansvärt ont, men just ordet fruktansvärt. Det är hemskt att behöva höra ett knappt 6 år gammalt barn använda ord som fruktansvärt då det gör ont.
EN GÅNG FÖR LÄNGE SEDAN
Vad mera skall jag berätta om min barndom. Jag hade en nog en relativt trygg och ombonad uppväxt. Ensambarn eftersom jag var yngst i syskonskaran hade alla andra flyttat hemifrån. Blyg, och försiktig och för det mesta utfryst eller mobbad i skolan. Och nu fortsätter mitt liv prövas ännu hårdare, med min dotter som har fått en hjärntumör. Jag borde kanske berätta mer om mig själv ibland i bloggen, lite från mitt liv innan vi bildade familj.
Det finns ju roliga minnen också, självklart. Men också de mindre roliga från en ganska jobbig skoltid.
Nykt och städad i vanlig ordning men glad som alltid.
Här har vi hunnit vara tillsammans 1 år av de 10 år vi uppnått, med min man vid sidan av mig.
NYTT ÅT BARNEN
Utöver det så blev det två nya böcker. Vi börjar få väldigt många böcker snart, men glädjen vet inga gränser då nya böcker och annat nyttigt dimper ned i våran postlåda. Sedan har jag ju tidigare bekännt att svettas i någon bokhandel är inget för mig, då föredrar jag att i lugn och ro välja barnböckerna hemma och ALibris är bra. Jag är nöjd med dom.
Böcker för 3,90 resp 3.10 € st.
LOVA KVAR PÅ SJUKHUSET
Hon åt en trekant pizza idag från kotipizza också och en klubba och ett par tuggor av en banan. Inte enorma mängder men hon har inte så mycket matlust så det här var det första ordentliga hon ätit på 1,5 vecka nästans.
Ännu vet vi inte hur länge hon stannar på sjukhuset men med de här smärtorna kan vi inte heller ta hem henne.
Lova igår, då hon var en aningens pigg och busig.
KANELBULLENS DAG
Idag den 4 oktober är det kanelbullensdag. Tjoho!
Bakat har jag inte ens gjort, jag borde skämmas och få minuspoäng på mammatopplistan nu.
TÄVLAR OM MOLNMÖSSA
ROSA BANDET
Självklart har jag också ett eget rosa band som min man gav åt mig här om året. (Och jag har faktiskt ett blått band också förutom guldbandet.)
HÅRET GLESAS UR
Lova verkar också ha slutat bry sig. För mig känns det nästans som att hon skulle få tappa det så en del oförstående människor kanske fick mer förståelse för att hon är sjuk i cancer och inte bara lite trött och sjuk och blir pigg vilken dag som helst. Man får lite konstiga tankar då ens barn är cancersjukt. Men ibland är det så jobbigt, för så länge hon har hår och allt så ser hon ju inte ut som en typisk cancerpatient, så som man ofta förväntar sig att de ser ut. Bleka och skalliga eller med tunnt babyhår på utväxt. Och då verkar inte folk förstå en lika bra att varför hon är så trött som hon är.
Men alla tappar ju som sagt inte håret även om nästans alla gör det.
Glest mellan stråna men inte skallig ännu.
För mig spelar det ingen roll, hon är alltid lika fin.
MISSAR GLASSBILEN
Lova fick bara några timmars permission från sjukhuset. De vill ha in henne igen till kl. 18 för medicinering och dropp. (glucos bl.a) Och hon hade dessutom väldigt ont på senare eftermiddagen så hon ville åka tillbaka till sitt rum på sjukhuset. Mest ligger hon men idag har hon rört lite mera på sig, det mesta hon rört sig veckan som gått faktiskt. Igår låg hon mest till sängs kopplad till droppet men en kort kort stund orkade hon busa lite med oss där hon satt i sjukhussängen, och fick glömma sin smärta en liten stund.
LOVA BYTER MEDICIN
Mycket vanliga biverkningar: Yrsel, trötthet
Vanliga biverkningar:
Ökad aptit, känsla av upprymdhet, förvirring, desorientering, förändrad sexuell lust, irritabilitet.Nedsatt uppmärksamhet, klumpighet, minnesstörning, darrning, svårighet att tala, stickande känsla, trötthet, dvalliknande tillstånd, sömnlöshet.
Dimsyn, dubbelseende Svindel, balanssvårigheter, muntorrhet, förstoppning, kräkning, väderspänning,Svårighet att få erektion. Svullnad i armar och ben, berusningskänsla, gångrubbning, viktökning.
Och några av de mindre vanliga biverkningarna. Nu känns det konstigt måste jag säga. Lova skall behandlas mot nervsmärtor i armarna. Och en biverkning är...
Muskelryckning, ledsvullnad, muskelkramp, muskelsmärta, ledsmärta, ryggsmärta, smärta i armar och ben, muskelstelhet.
Ja, gudars man får hoppas de vet vad de byter till nu bara. Nu orkade jag inte ens skriva upp alla de biverkningar den nya medicinen kan ge men det var ju inte bara nån ynklig enkel som skitränna och illamående och svettningar direkt. Dock skulle den fungera på just långvarig smärta som just den Lova beskriver. Känns nästans som en medicin med dubbelmoral. Den skall ta bort nervsmärtor men kan orsaka dem också.
Källa: Fass.
NASSEN HAR VUXIT
VISSTE DU ATT?
"Posttraumatisk stress kännetecknas främst av återkommande påträngande tankar och återupplevelse, så kallade flash backs, av det man varit med om. Men även andra symptom, så som mardrömmar, plötsliga känsloutbrott och en allmänt ökad psykisk sårbarhet, ingår i bilden."
Källa:Barn och cancer/Barncancerfonden.
Även barnen kan drabbas.
Barn tar skada av traumatiska händelser på ett likartat sätt som vuxna, men symtomen kan variera beroende på barnets utvecklingsnivå.
Man brukar beskriva tre symtomgrupper vid PTSD:
- Återupplevande. Typiskt för tillståndet är att barnet återupplever den traumatiska händelsen om och om igen, ofta när det försöker somna. Det är inte ovanligt att barn upprepar ett visst beteende i lek, teckningar och tal.
- Undvikande. Barnet betraktar de hemska händelserna utifrån ett sakligt och oberört perspektiv, vilket kan tolkas som tecken på att barnet inte har blivit påverkat. Barn med PTSD verkar ofta håglösa, likgiltiga och vill inte längre leka med sina kamrater.
- Överdriven vaksamhet. Motvilja att gå till skolan, sömnsvårigheter, retlighet och mörkerrädsla är vanligt.
Bebisar och förskolebarn kan få ångestsymtom som separationsrädsla, främlingsrädsla, rädsla för monster eller djur, undvikande av vissa situationer, sömnsvårigheter, upptagenhet av vissa ord eller symboler som kan ha ett samband med den traumatiska händelsen.
Källa: Vårdguiden.
PROMENAD PÅ GRAVGÅRDEN
SER UT SOM IGÅR
Näringsdropp i stora påsen och värkmedicin i lilla flaskan.
Så trött och har ont i sina stackars ögon, armar och huvud från och till.
LOVA KVAR PÅ SJUKAN ÄNNU
Hon fick sina glasögon idag men de satt lite löst så vi skall åka och spänna bågarna lite sedan innan vi åker hem igen, då när hon skrivs ut.
Dagen är ungefär som igår. Jag har inte varit lika länge där idag som igår men hon är ändå så trött så hon bryr sig inte riktigt vem som är där bara mamma eller pappa är där, någon av oss.
Jag hann äta en pizza själv också ikväll innan jag for till sjukhuset igen. Senare kom svärmor dit också med Alvin, sen for han och jag hem tillsammans och han gick och lade sig. Köpte en ny väska åt mig på stan också och en mössa och ett par fingervantar. Så lite shopping blev det, väskan lär jag få ner en hel del i. Har bara gamla väskor hemma och är inte direkt någon väskmänniska men nu när man måste ränna runt sjukhus så mycket kan det vara bra att ha en kanske. Inbillar jag mig.
ALVINS NYA KOFTA
Lova fick ett par trosor bara, men också sina nya glasögon.
Kofta från KappAhl.